Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
muraren icke samma lön som arkitekten, sjuksköterskan,
som räcker den sjuke läkemedlet, icke samma lön som
läkaren, hvilken genom sin vetenskapliga insikt förstår att
ordinera det. Laveleye anför följande exempel: Ett skepp
med en omätlig skatt af silfver och guld har sjunkit.
Ägaren är icke i stånd att få upp det ur hafvets djup.
Då erbjuder sig en dykare att taga upp det, mot att han
erhåller halfva värdet. Förutsatt nu att ingen finnes, som
kan konkurrera med denne och därigenom trycka ned
räddningspremien, månne icke ägaren skall finna sig väl
betjänt med att gifva bort hälften i stället för att förlora
det hela? Här är ett exempel på att arbetets värde ligger
i den nytta, det åstadkommer.
Då »öfvervärdet» icke stannar i den producerande
arbetarens ficka, så förhåller det sig icke så, som Marx
säger, att det är kapitalisten, som stoppar det i sin, ty
ofta minskar konkurrensen kapitalistens vinst i högsta
grad, i det att den ofta pressar ned priset ända till den
yttersta gränsen, så att intet öfvervärde uppstår. I sista
hand är det då konsumenterna, däribland också arbetaren
själf, som hafva godt af prisfallet.
Det är från Marx den lära förskrifver sig, som man
oupphörligt ser upprepas af de socialistiska agitatorerna,
att det endast är det materiella eller det kroppsliga
arbetet, som förtjänar namn af arbete, och att blott den,
som genom sådant arbete frambringar lifsförnödenheter,
bör hedras med namnet »arbetare». Alla andra äro blott
»tärande», onyttiga, ja skadliga medlemmar af samhället.
Så länge människan befinner sig på den lägsta
ståndpunkten, såsom vildarne, kan detta till en viss grad ha
sin riktighet. Det är med sin arms kraft, som vilden
fäller djuret i skogen, gräfver sin håla eller bygger sin
hydda.
I kroppslig styrka och raskhet, i sinnesuppfattningens
skärpa är emellertid människan vida underlägsen
mångfaldiga djur. Dock har man ännu icke bland forntidens
urfolk eller våra dagars vildar funnit^ någon på en så
primitiv ståndpunkt, att han icke förstått att med ett spjut
eller en båge utvidga sin arms verksamhetsområde eller
öka styrkan af sitt slag genom en klubba eller en
stenyxa. Med andra ord: arbetskraft består icke ensamt, ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
