Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häks höghet. 191
»Det kunna vi också, ers höghet, det kunna vi också;
men icke för närvarande. Vi ha ju inte en groschen i
penningar, och schwerinerhertigen är en ung herre, som
vill lefva muntert och gladt, och det slags folk, som han
för jned sig, det känner jag nog.»
Rand hade rätt, Rand hade alltid rätt, när han kom in
på frågan om penningeangelägenheter. Hans höghet visste
mycket väl detta, men han måste likväl bli förargad
där-öfver, hvarför han äfven sade med djup förtrytelse:
»Vi kunna icke vägra att emottaga besöket, vi måste
skaffa oss utvägar, vi måste låna.»
»Ja, ers höghet,» sade Rand högligen bedröfvad, »men
hvem lånar väl åt oss? Oss lånar ingen människa något.
Kom ihåg, först ha vi Schultens med skorporna. . .»
»Håll mun, din åsna!» utbrast hans höghet, med rätta
mycket vredgad. »Hvad ha vi att göra med Schultens I»
»Å, ers höghet,» sade Rand och gaf litet med sig, »jag
ville blott nämna dem. Nej,» tillade han efter en stund
och tänkte därvid på drickspengarna, som kunde gå honom
ur händerna, »nej I Vi kunna icke vägra att emottaga
Friedrich Franz’ besök, ty huru skulle väl det passa sig? Det
skulle ju se ut, som om vi vore fattiga. Jag vet visserligen,
att hon har något,» och därmed pekade han med tummen
öfver axeln och bort öfver torget.
»Hvem menar du?» frågade hans höghet, och det tycktes
som om han blefve en hel del lättare.
»Jo, henne hos Buttermann, prinsessan Kristel. Jag såg
hennes kammarjungfru i går morse komma från Kunst på
Rådhuskällaren med en hel korg full med flaskor, och i
morse berättade Kunst, att hon betalat allt kontant.»
»Till vår syster Kristel kunna vi icke vända oss,» sade
hans höghet mycket bestämdt, »prinsessan kommer redan
nu så ofta med förebråelser, att vi göra för litet för henne.
Huru är det med hofrådet?»
Ȁr det inte det jag alltid har sagt? Nu kommer det
ändå. Men nu ha vi förvisat honom från hofvet. Ers
höghet, hvarför låta vi inte den karlen gifta sig? Hvad
angå hans giftermålsplaner oss? Det är ju ej vi själfva,
som skola gifta oss I»
»Nå ja,» utbrast hans höghet mycket bestämdt, ty han
var i regeringsärenden alltid fort resolverad, »så låt kalla
honom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
