Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarpredikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Få vi då icke älska denna värld eller tjäna densamma?
Svaret blifver både nej och ja. På samma gång vi
anbefallas trohet i vår jordiska kallelse och att tacka
Gud för allt det goda, han gifvit oss, icke minst det
lekamligt goda, så få vi därför icke så fästa våra
hjärtan vid det timliga, att vi för dess skull glömma det
större, eviga och himmelska. Jesus kallar det jordiska
för det minsta och det himmelska för det sannskyldiga
goda. Se där den måttstock, efter hvilken Han,
Mästaren, bedömer. Vi vilja nu se till, hvad som kan
menas med detta, som Jesus kallar det minsta, d. v. s.
denna värld.
Hurudan är då denna värld, sådan den bjudes oss af
Gud? Har den något att fröjdas öfver? Ja, hvad
säger morgonrodnaden, då den strör sitt gyllene glitter
öfver land och haf? Är icke den strålande dagen
majestätisk? Är icke själfva natten med sitt
hemlighetsfulla, rogifvande mörker, sin tystnad och sitt
stjärneljus också härlig? Hafva icke de höga fjällen eller
dalarnas grönska eller de blånande hafven sin lockande
skönhet? Hvad säger du om den lilla ängsblommans
fina färger och dess rena doft? Eller om
daggdropparne, när solen med bländande glans gömmer sig i
dem?
Huru skön har Gud ej danat denna värld; och han
har sannerligen inte satt någon bindel för våra ögon,
så att vi ej skulle se, huru härlig den är. Tvärtom!
För oss, sina afbilder har han skapat den, och du må
gärna binda kransar af de glädjens rosor, som växa i din
väg. Men du har, hvem du än vara månde, blifvit ställd
på din särskilda plats i lifvet för att verka där, så länge
dagen varar, och att sedan skörda ditt arbetes lön. På
kunskapens träd växa frukter; du får ju plocka dem.
Med Kristus kom så mycket ljus och lif, du får lefva
i det ljuset och lefva det lifvet; och med kristendomen
kom en förut aldrig anad kultur och andlig utveckling;
du får njuta af frukterna. Du får knyta vänskapsband
och njuta den rätta, jordiska kärlekens lycka i fridfullt
hem. Ja, detta och mycket mer får du lof till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
