Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - VI. Beslutet (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ömhet en moder omgifvit och vårdat eder,
huru hennes högstä ära var att afvända hvarje
ondt från edra hufvuden, läsa i eder blick
hvarje eder önskan. J veten således att
värdera moderskärleken, det renaste, heligaste
föreningsband på jorden. Om J genom edert
bistånd kunden förskaffa min son alla
verldens kronor, och han toge minsta skada till
kropp eller själ, tusen gånger bättre då, att
ban ej varit född; men hemfören J honom
så, som han nu lemnar mig, vore det äfven
utan kungakrona på sin hjessa, skall en
tacksam moders välsignelser öfverallt följa er.
Svärjen mig derföre, ädle riddare, att med
gods och blod, i lif och död, beskydda och
försvara honom/’
"Vi svärja!" skallade det från allas läppar.
""Och du, min son," fortfor hon med allt
mera osäker röst, "emedan du ej står att
återhålla från detta olycksaliga tåg, så tag
min välsignelse." — Konungen knäböjde.
— "Måtte den Allsmäktige leda dina steg
på ärans och dygdens bana! Måtte han
hålla sin skyddande hand öfver oskulden och
rättvisan, och måtte vi en gång lika glada
återse hvarandra, som vi nu sorgsne skiljas I1’
Understödd af Konradin och Isoide,
lemnade hon nu thronen, begaf sig till en
fönstersmyg, samt vinkade åt hertig Fredrik
och biskop Eberhard att följa sig. Flera
gånger Öppnade hon munnen, såsom för att tala;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
