Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Rättssocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en underklass, som dekreterar exempelvis en lag,
som suspenderar domars värkställighet i
gäldsaker (I: 90).
“Tänk“, utbrister Quiding, “om en riksförsamling bleve
så uppblandad med underklass att den förr än någon anar
kom underfund med rättens hemlighet och det misstag, som
ligger i exekutionsvärkets princip, samt dekreterade en lag
ungefär så: vill icke ni, överklass, själv riskera era
pänningar i industriella företag, så låna ut dem... men se själv
till huru ni får dem åter. Ty inbilla er icke att landet skall
hålla ett dyrbart rätts- och exekutionsvärk endast för er
skull för att garantera er det liv i kräslighet och arbetslöshet
som är den säkra räntetagarens lott och för att skaffa
pänningarna tillbaka, i fall ni lånar ut dem till oärligt folk
som ingen välgärning förtjänar. Det är dessutom svårt, om
icke omöjligt, att i sådana fall förhjälpa er till er rätt.”
Quiding vill emellertid icke “driva raljeriet till
övermått”, utan tröstar i stället “levande
bankmatadorer” med försäkran om att denna lag
kommer att låta vänta på sig.
I likhet med den nutida rättssocialisten talar
Quiding ävenledes om den borgerliga rättens
övergång i en socialistisk rätt på reformatorisk
eller evolutionistisk väg utan att dock utesluta
möjligheten av en “extra-legislativ”, d. v. s. utanför
eller vid sidan om lagen framkallad resning. Han
tänker sig, såsom vi förut erfarit (2:a avdeln.,
s. 126), möjligheten av en proletariatets diktatur
à la Marx såsom en yttersta utväg att genomdriva
en ny socialistisk samhällsordning, för vilken han
anser tiden nu vara inne. Ett förslag till en ny
konstitution bör av sakkännare utarbetas, av
samhället diskuteras samt, om det vinner allmännare
genklang åtminstone hos underklassen, av den
upphöjas till lag medelst massornas diktatur, så
framt överklassen icke vill ge vika, varefter deras
diktatur snarast möjligt bör upphöra. (Kvartuppl.,
s. 453. — Jfr även Holmberg, Nils Herman Quiding,
1909, s. 198—99).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
