Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Sången. Festlig dag hos Faiakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom det skedde ju nu, att den sene och halte Hefaistos
fångade Ares med list, som är snabbaste guden av alla,
vilka Olympen bebo; nu får äktenskapsskändaren plikta."
Så med varandra de skifta de ord, där de stodo tillsammans.
Sade då sonen av Zeus, den höge Apollo, till Hermes:
"Hermes, du Zeus’ budbärande son, du givare milde,
säg, om du skulle ha lust att i tvingande bojorna insnärjd
ligga och vila i bädd hos den gyllene kärleksgudinnan?"
Honom då svarade strax budbringaren Argusförgörarn:
"Ack att det hände så väl, fjärrskjutande konung Apollo!
Snärjdes jag ock av ett nät tre gånger så stort, ja oändligt,
medan I skåda den på, både gudar och alla gudinnor,
ville jag vila ändå hos den gyllene kärleksgudinnan."
Talade så, men ett skratt bland odödliga gudarna utbrast.
Endast Poseidon skrattade ej, men ideligen bad han
konstberömde Hefaistos därom att befria nu Ares,
och med bevingade ord han talte till honom och sade:
"Lös honom bara, jag svarar dig för, att han skall dig betala
inför de eviga gudarna allt, vad du skäligen fordrar."
Honom svarade då den smidesmästaren armstark:
"Bed mig ej mer, jordskakande gud, du starke Poseidon!
Dålig är även en borgen för dem, som dåligt betala.
Skulle jag kanske dig även själv inför eviga gudarna fjättra,
ifall nu Ares fick flykta sin väg ifrån fängslet och skulden?"
Honom svarade då jordskakaren, starke Poseidon:
"Hör mig, Hefaistos, nåväl, om nu också det händer, att Ares
flyktar från skulden sin väg, så skall själv jag betala dig detta."
Honom svarade då den smidesmästaren armstark:
"Ja, ett löfte av dig är ej möjligt och rätt att förkasta."
Sagt, och han löste då bojorna upp, den starke Hefaistos.
Men när från bojornas tvång sig befriade kände de båda,
rusade genast de upp. Till Thrakien skyndade Ares,
medan till Cyperns ö den leende kärleksgudinnan
gick till sin heliga lund och sitt ångande altar i Pafos.
Där av chariterna badad hon blev och gniden med olja
av det ambrosiska slag, som glänser på gudarnas lemmar,
höljdes till sist i en tjusande dräkt, ett under att skåda.
Detta den frejdade sångaren kvad, och den ädle Ulysses
stod med förtjusning och lyssnade till, och lika betaget
stod långårornas folk, de segelvana Faiaker.
Därpå Alkinoos bjöd sin Laodamas träda i dansen
ensam med Halios fram, ty ingen med dem kunde tävla.
Dessa då togo i händerna strax den präktiga bollen,
som var av purpurtyg av den skickliga Polybos sömmad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
