Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Sången. Pesten. Achilles' vrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådana män, som Peirithoos var eller höfdingen Dryas
eller Exadios var, Polyfemos den bålde och Kaineus,
eller som Aigeus’ son, den gudaliknande Theseus,
alla helt säkert de starkaste män, som alstrats af jorden.
Dessa de starkaste män mot de starkaste fiender stridde,
bestar, som bodde i klyftor och berg, och förgjorde dem rysligt.
Vapenbroder med dessa jag var, ditkommen från Pylos,
långt ifrån främmande land, ty de själfva mig kallat till bistånd;
och jag där stridde i envigeskamp mot centaurer, dem ingen
skulle sig drista att möta af dem, som nu lefva på jorden.
Hjältarne hörde där gärna mitt råd och lydde min maning;
därför mig lyden ock I; ty mera det båtar att lyda.
Tag ej Atrid, då ju ädling du är, från Achilles hans flicka;
låt honom hafva den skänk, som han fick af achaiernas söner!
Och du Pelid, hör upp att med konungen tvista så trotsigt!
Ej är din värdighet lika så stor, som den konungen tillföll,
hvilken bär spiran i hand och af Zeus blef hugnad med heder.
Om du är dråpligen stark, och du har en gudinna till moder,
han är dock större i makt, ty han härskare är öfver flere.
Låt nu din vrede försvinna, Atrid! Jag bevekligen beder,
att du betvingar din harm mot Achilles, som är ju det starka
värnet för hela achaiernas här i det grufliga kriget.»
Honom svarade då den mäktige drott Agamemnon:
»Ja, du har alldeles rätt uti allt hvad du sade, o gamle.
Men den här mannen vill vara förmer än alla oss andra,
alla behärska han vill, öfver alla befalla och bjuda,
alla se lyda sin vink; men jag tänker ej alla det tåla.
Blef till en ypperlig hjälte han skapt af de evige gudar,
hafva de därför åt honom gett lof till att tala försmädligt?
Fallande honom i talet, bröt ut den ädle Achilles:
»Ja, ty i sanning en mes och en stackare månde jag heta,
om jag mig fogade jämt efter dig i hvartenda ditt påhitt.
Sådant åt andra befall, om du vill, men åt mig skall du icke
vinka med härskarehand, ty jag tänker dig icke att lyda.
Nu vill jag säga ett ord, som jag beder dig lägga på hjärtat:
aldrig jag kommer att lyfta min arm till strid om en flicka
hvarken mot dig eller hvilken som helst, då I tagen er gåfva;
men af det andra, jag har vid det snabba och beckade skeppet,
däraf skall icke ett grand du beröfva mig utan min vilja.
Bara försök det en gång och låt dessa till saken bli vittnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
