Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. Fördraget brytes. Agamemnons härmönstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJÄRDE SÅNGEN.
Fördraget brytes. Agamemnons härmönstring.
Men uti salen hos Zeus de evärdlige samman i rådslag
sutto på golfvet af guld, och i kretsen tjusande Hebe
skänkte den glimmande nektarn omkring, och med gyllne pokaler
drucko hvarandra de till och blickade neder på Troja.
Kronossonen försökte då strax att den vördiga Hera
reta med stickande ord, och med sidomening han talte:
»Tvänne gudinnor det är, som beskydda alltjämt Menelaos,
Hera, gudinnan af Argos, och Pallas af Alalkomenai,
men de på afstånd sitta minsann och förnöja sig bara
med att se på, medan hon däremot, den leende Kypris,
sväfvar kring Paris jämt och värjer ifrån honom döden;
nu har hon också det gjort, då han väntade redan att stupa.
Segern ju tillhör dock den krigiske drott Menelaos.
Nu må betänkas af oss, hvad slutet på detta skall blifva,
antingen mordisk strid och förfärande örlig ånyo
väcka vi må eller bringa nu frid åt de krigande folken.
Skulle det sista befinnas nu kärt och behagligt för alla,
må då kung Priamos’ fäste bebos genom kommande tider,
och Menelaos må hem med argiviska Helena draga.»
Sålunda Zeus; men de knorrade då, Athene och Hera,
sittande nära hvarann och mot troerna stämplande ofärd.
Likväl Athene sig stilla förhöll och ingenting sade,
fast mot sin fader hon fnös, af den vildaste vrede betagen;
men i sitt bröst kunde Hera sin harm ej rymma och utbröt:
»Faslige Kronosson, hvad var det för ord, som du sade?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
