Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Sången. Beskickning till Achilles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äro bland människors barn då Atriderna kanske de enda,
hvilka en kvinna ha kär? Nej enhvar, som är manlig och ädel,
älskar och skyddar väl sin, såsom jag nu ock älskade henne
djupt af min innersta själ, fast jag henne förvärfvat med lansen.
Nu, då min äreskänk han ur armarna svikligen ryckt mig,
spare han sina försök; jag är varnad och tror honom icke.
Nej, må han rådas, Ulysses, med dig och de öfrige drottar,
hur han skall värja utaf den förhärjande elden från skeppen.
Mig förutan ju mycket minsann har han redan bedrifvit
och byggt nu muren och dragit en graf tätt utanför denna,
djup och väldig och bred, och slagit ner pålar inom den;
dock skall han icke ens så kunna mannaförgöraren Hektor
hålla tillbaks. Men så länge som jag bland achaierna stridde,
vågade aldrig Hektor att långt ifrån murarna kämpa,
utan allenast till eken han kom framför Skajiska porten.
Dar han mig bidde en gång, och med nöd slapp han undan min
anstorm.
Nu, sedan mera ej kämpa jag vill med den härlige Hektor,
bringar i morgon jag offer åt Zeus och de öfrige gudar,
drager så skeppen i sjön och lastar dem rikligt med byte.
Då skall du se, om du vill, och om sådant dig ligger om hjärtat,
huru på fiskrik stråt utåt bred Hellespontos min flotta
simmar i morgonens ljus under kämparnes ifriga årtag;
och om en lyckosam färd mig förunnar den höge Poseidon,
länder på tredje dagen jag fram till det bördiga Fthia.
Gods har jag hemma i mängd, som jag lemnade kvar vid
min hitfärd,
och jag för med härifrån rödskimrande koppar och guldgods,
äfvensom gråblankt järn och fagergördlade kvinnor,
som jag vid lottningen fått; men min hedersgåfva har skändligt
gifvaren tagit igen, den mäktige drott Agamemnon,
Atreussonen. Så säg honom allt, som jag ger dig i uppdrag,
öppet och högt, för att också de andra achaier må harmas,
om han nu hoppas att än någon mer af danaerna narra,
såsom han alltid är fräck; men åtminstone mig lär han icke
djärfvas i ögonen se, fast en hund kan ej Vara så oblyg. —
Hvarken i råd eller dåd vill jag hafva med honom att skaffa,
ty han har gäckat och kränkt (mig en gång, men skall ej mig ånyo
fånga med ord; må han nöja ’sig nu, och för mig må han gärna
skynda till fall, då nu styraren Zeus honom röfvat förståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
