Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mogna, — ett gammalt styng, som under alla dessa
år sutit der i honom, som han långa tider icke
förnummit men som han visste hvilket ögonblick som
helst kunna fara igenom honom igen, — detta styng,
som han icke förstod, men som var precis som om
han gjort något orätt, — det blir nu sittande
der-inne i sjelfva hans väsens hjertpunkt, blir sittande
der och försvinner icke igen, medan minnesbilden
väfver sig in genom allt utom och inom honom. Och
med något okändt inom sig, djupt och osvikligt som
djurets instinkt, känner han, att taggen inom honom —
det är en annan varelse, som lider och som befinner
sig helt nära honom, helt helt nära, och att han
måste vallfärda till en villa i Vevey för att bli kvitt
sin fridlösa oro.
En dag, då hans hustru med hela pensionatet
far på utflygt till Glion och Mont Caux, tager han
en förevändning och blir hemma. Så snart alla äro
borta, går han ut i motsatta riktningen och stiger
ombord på ångbåten.
Den är nästan tom; säsongen är förbi, det är
redan sent på året. Det är en vacker senhöstdag,
lugn, klar, frisk, som då snön snart skall komma.
Sjön är helt grön; och den hvita Dent du Midi står
der i fonden med skarpa, stränga linier som en
köldtagg upp i solljuset och den blå himlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
