Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsförfattning.
För att rätt förstå de schweiziska förhållandena, såväl de
poli tiska som sociala måste man hålla skarpt för ögat tvenne
hufvudsakliga omständigheter:
l:o att det nuvarande Edsförbundet uppkommit genom
en förening af fullkomligt suveräna småstater, de s. k.
kantonerna, och
2:o att suveräniteten, hvad såväl Edsförbundet som
kantonerna angår, ligger odelad hos de representativa
församlin-garne, med ingen, eller åtminstone högst ringa inskränkning
från regeringarnes sida, enär de sednare endast utgöra den
verkställande makten, bundna i sina åtgärder af
representant-församlingarnes beslut och skyldiga att inför dem afgifva
redovisning för sin förvaltning.
Den makt, som Nord-Amerikas Förenta stater lagt i sin
presidents hand, finnes här icke; Edsförbundets och
kantonernas presidenter äro ingenting annat än ordförande i deras
regeringar.
När under loppet af det 14:de århundradet först de 3
kantonerna omkring Vierwaldstättersjön, Schwyz, Uri och
Un-terwalden, samt derefter Luzern, Zürich, Zug, Glarus och
Bern, afkastade det feodala ok, som främmande furstar dem
pålagt, sålunda bildande ”de åtta gamla orternas” förbund,
så var detta ingenting annat än ett inbördes försvarsförbund
mot främmande öfvervåld. Det dröjde 1 i århundrade ännu,
eller intill 1513, innan ytterligare 5 kantoner anslutit sig till
detta förbund, nemligen kantonerna Freiburg och Solothurn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
