Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
kollen angår nämligen rådet såsom tillförordnad regering under
konungens frånvaro. Det är tydligen denna rådets egenskap af
inte-rimsregering, som både gifvit anledning till protokolls förande öfver
dess rådplägningar, i ändamål att underlätta kontrollen och
redogörelsen, och i sjelfva verket äfven gifvit första upphofvet till en
ständig rådkammare eller regeringskonselj. Ty under de långa tider, då
konungen var frånvarande i fält, fick rådet såsom interimsregering
vänja sig vid en oafbruten regeringsverksamhet och vid kollegialt
samarbete, en viss praxis utbildade sig småningom, formerna stadgades,
och rådets ständiga deltagande i riksstyrelsen blef på detta sätt ett
behof, som sedan allt framgent gjorde sig gällande. Detta är den
ena anledningen till den ständiga rådkammarens uppkomst. Den
andra anledningen ligger i kollegiernas organisation, som fullbordades
genom 1634 års regeringsform. Denna stadgar nämligen, att af de
25 riksråden icke mindre än 21 skulle ha sin ständiga verksamhet
i hufvudstaden såsom chefer och ledamöter i kollegierna eller i
andra befattningar; större delen af rådsherrarne voro derigenom bundna
vid hufvudstaden och kunde sålunda äfven taga ständig del i
riksrådets förhandlingar. Detta ordnades fullständigt och öfvervakades
nogare efter rikskanslerns hemkomst 1636. Det är derför till 1634
och 1636, vi ville fixera uppkomsten af en ständig rådkammare i
dess fullt utbildade form, och vi tro, att i jämförelse härmed den
tidpunkt, då förmyndareregeringen först stadfästes af ständerna (vid
riksdagen 1633), eger mindre betydelse.
Den andra delen af rådsprotokollen, den hvarom nu närmast
är fråga, eger utan tvifvel samma förtjenster, som vi ofvan tillerkänt
arbetet i det hela, men den har dock säkerligen ej kostat utgifvaren
lika stor möda som den första och erbjuder ej häller lika stort
intresse som denna. Utg. har haft vida redigare och bättre ordnade
handskrifter att följa och har ej behöft bifoga en sådan mängd af
upplysande noter, som i första delen l); deremot är registret ännu
innehållsrikare än i första delen. Hvad åter intresset beträffar, så
ligger det i sakens natur, att detta skall företrädesvis samla sig
kring de år, som närmast föregingo den tyska expeditionen, då både
inom råd och ständer sinnena förbereddes för det stora företaget och
slutligen de ryktbara rådplägningar höllos, som ledde till det
afgörande beslutet; dessa rådplägningar föreligga först nu i sin
fullständiga, autentika form. Dertill kommer, att konungens långa
hemma-varo emellan fälttågen i alla fall gör det egentliga Sverige till
medelpunkten för den svenska politiken, både den yttre och den inre.
Detta förhållande upphör med 1630, sedan konungen för alltid
lemnat fäderneslandet. Nu flyttas den politiska medelpunkten med
konungens person från Sverige till Tyskland, och i det hemmavarande
svenska rådet förnimmer man blott ett svagt genljud af den stora
*) Möjligen kunde man ha önskat förklaring af ett och annat
svårbegripligt uttryck i protokollen, t. ex. sid. 55 nyck i betydelsen af ryckning el. dyl.,
ocli sid. 196 uthärlästy hvari de fleste torde ha svårt att igenkänna det tyska
auserlesen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
