Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRMANN, PETER DER GROSSE M. M.
£XIX
seende är prof. Brüekners bok af vida större betydelse; förf. har
nämligen begagnat den rikhaltiga ryska literaturen om tsarevitj
Alexej och har sålunda för vesterländske läsare kunnat gifva en
tämligen fullständig sammanfattning af de senaste forskningarna.
Egendomligt nog synes likväl prof. Brückner (sid. 234, not 3)
betvifla, att Alexej stått i någon förbindelse med Sverige, ehuru detta
för mer än tjugu år sedan blifvit till fullo ådagalagdt genom
urkunder, som finnas i svenska riksarkivet (F. E. Carlson, Om
fredsunderhandlingars åren 1709—1718, sid. 114). Medan Alexej uppehöll
sig i Neapel, sände han en fransman, vid namn Durés till Görtz,
som då befann sig i den holländska staden Zütphen. Sedan Görtz
i November 1717 anländt till Lund, underrättade han derom Karl
XII, som den 26 i samma månad utfärdade åtskilliga bref rörande
den ryske tronföljarens tillämnade öfverresa till Sverige. Att dessa
bref verkligen blifvit expedierade, framgår af anteckningar å de
ännu bibehållna koncepten. Uppdraget att ledsaga Alexej
anförtroddes åt den bekanta polske partigängareu general Poniatowski,
men frågan förföll, sedan man i Sverige erhållit underrättelse derom,
att den olycklige prinsen låtit förmå sig att återvända till Ryssland.
Linder förhandlingarna på Åland meddelade Görtz Ostermann, att saken
varit å bane, men tillade i strid med sanningen, att Karl XII ej
velat inlåta sig derpå 1). Huru vida Görtz efter Alexejs död (den
26 Juni) yppat något mera derom, må lemnas derhän. Säkert är»
att tsar Peter i ett bref af.den 1 Augusti, skrifvet till Katarina
från Reval, dit han begifvit sig för att på närmare håll följa
kongressen på Åland, kort efter ett besök af Ostermann berättar, att
han »om den aflidne» fått veta »något så förunderligt att det är
märkvärdigare än allt, som kommit i dagen». Både Soloviev och
Brückner anse, att dessa ord hänsyfta på Alexej och vissa
misstankar om hans stämplingar med Sverige.
De båda här omnämnda banden af det kejserliga ryska
historiska samfundets Sbornik (Samlingar) beröra äfven nära Sveriges
historia. Det första innehåller i original och rysk öfversättning den
v er b aal eller rapport, som efter hemkomsten till de nederländska
generalstaterna afgaf af legaterne Reynout van Brederode, Diderich Bass
och Albert Joachimi, hvilka uppträdde som medlare vid
fredsunderhandlingarna mellan Sverige och Ryssland 1615 och 1616.
Editionen är verkstäld efter afskrifter ur arkivet i Haag, hvilka af
drottningen af Nederländerna år 1845 blifvit skänkta till kejsar Nikolaj
och nu förvaras i vetenskapsakademien i St. Petersburg Såsom
bilagor meddelas de ryske och svenske légaternes försäkringar om
0 Det bref fr. Görtz till Karl XII, hvilket af Fryxell (XXIX, sid. 86, not
3) och efter honom af Soloviev och Brückner, åberopas såsom skrifvet den 5
Januari 1718, är i sjelfva verket dateradt den 5 Juni s. å. (se konceptet i
Riksarkivet: »Några vigtiga handlingar, funna hos baron Görtz, då han arresterades»}.
Görtz säger i detta bref, att han ej nämnt för ryssarne, att Alexej sjelf framstält
någon begäran om skydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
