Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERG, SVENSKA FOLKET,
XCIII
maskinen») utan ransakning och dom deportera jakobiner i massa,
att do i Guyanas pestluft. Under jakobin-namnet sammanblandar
man ständigt revolutionsdomstolarnes blodhundar ined månge af
revolutionens ädlaste män. Om bland jakobinerne funnos månge »store
brottslingar», så funnos der också de, hvilka A. Peyrat i den ljungande
stridsskriften mot Edgar Quinet kallat cee grands calomnies de Vhi~
*toire• A. Hedin,
Svenska Folket i helg och söken, i krig ooh fred,
hemma och ute eller Ett tusen ar af Svenska
bildningens och sedernas historia af August Strindberg. Med
illustrationer af C. Larsson m. fl. 1 häftet. 80 ss. 8.
Stockholm 1881. C. E. Fritzes K. Hofbokhandel.
Det första häftet af Hr Strindbergs länge bebådade verk har
nyss utkommit och, ehuru jag annars ej här skulle yttrat mig om de
första fem arken af en bok som skall räkna sextio, gör jag for denna
gång ett undantag.
Historikerns uppmärksamhet ådrager sig nämligen å föreliggande
häfte företrädesvis en anmälan, som af Hr S. undertecknad väl tills
vidare bor få gälla som ett företal och som, jag är ledsen att
behöfva säga det om en begåfvad författare, innehåller en framställning
lika öfverraskande som falsk och vilseledande. Herr S. börjar med att
anföra Geijers bekanta ord, att det svenska folkets historia är dess
konungars, och fortsätter: »Den bok han kallat Svenska folkets historia
är dock hufvudsakligen de kungliga familjernas, officerarnes och
embetsmannens historia, här och der försedd med några kortfattade tillägg
om huru »konungen uppmuntrade näringarna, bergsbruket, konsterna»
eller huru det var en och annan hungersnöd i landet, under det
kungen var ute i dessa krig, som ofta endast varit stora jagtpartier;
andra samhällsmedlemmar an konungens tjenare hafva icke blifvit
räknade till Svenska folket af vår berömde historieskrifvare, oaktadt
denne ändock varit beskyld för adelshat».
Hvar och en som läst Geijers historia inser att Hr S:s nu
anförda ord blott innehålla en sanningslös beskyllning. Dess
framkastande har inan svårt att förstå, äfven när man läst de ord, som
förf. tillägger: »För att godtgöra denna ensidighet har jag tagit
till min uppgift att skrifva Svenska folkets historia under
konungarnes» o. 8. v. Ty hvad är det Hr S. skall gifva oss i st. f.
Geijers och vi förmoda våra andra »kungliga» historieskrivares verk?
Jo, läser man hans anmälan till slut, finner man att det helt enkelt
är en s. k. kulturhistoria för Sverige, ett arbete af ett slag, som
utomlands räknar motstycken i mängd och väl icke heller i vårt
land torde sakna föregångare, ehuru Hr S. derom ingenting yttrat.
Att Hr S. träder i dessas fotspår är mycket förtjenstfullt, men idéen
är ingalunda nv och behöfde sålunda visserligen icke i en så
tillspetsad antites framställas. Men deremot torde Hr S. i ett fall be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
