Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
FOLKVÅPNlNGEN I SVERIGE 1 7 88-
225
stämmer ner modet betydligt. Jag reser i morgon till Tuna, i
öfvermorgon till Leksand, derpå till Mora, o. s. v., alltjämt i
bonddrägt — det tar hjertat| ur dem». Äfven konungen hade
under sin resa i Dalarne anlagt provinsens drägt, oeh uppträdde,
enligt sina egna ord, som en Mora-bonde med blå bandet*).
Från Gagnefs prestgård ger Armfelt följande lifliga
skildring af stämningen i landet: En kapten Tiellman, possessionat,
nu 67 år gammal, går ut med, en löjtnant Körling, 71 år, som
fick pension (17)53, går äfven med oss och hafva vigör som ungt
folk2). De förnämsta och rikaste bönderna göra på samma sätt,
och emulation är emellan far och son, hvem som skall få den
årån att gå. Värst är att hela skaran är oexercerad och att
de ej låta styra sig, dä de komma i ifver. Vid kyrkan sade
en bonde. åt mig: Hör du, laga att officern går på, ty annars
sätta vi kulan i ryggen på’n, om han ej är trogen. Döm hur
roligt det blir att få sådana bestar att lyda, då reträtt blir
nödig3). — Och till konungen inberättar Armfelt från Tuna:
Jag har tillbragt 6 timmar med att ordna en enda bataljon.
»Mina officerare äro antingen för gamla för att lara eller för
unga att ha kunskaper; men alla utan undantag dela de min
tanke att våga lifvet för den bäste kung och det otacksammaste
fädernesland». Han tillägger med afseende på de båda
ofvannämnda veteranerna, som erbjudit sin tjenst: »Jag nekar icke
att dessa aktningsvärda gubbar med sitt hvita hår kommo
mig att rodna öfver mitt tidehvarfs anda och förkasta hela
denna litteratur, hela denna filosofi, som ej är vard ett öre4).
Det manskap, som sålunda socknevis blifvit samladt och
under Tersmedens egen uppsigt — »för att akta dem för elaka
rad och rykten» 5) — blifvit fördt till mötesplatsen Tuna, mön-
r) Armfelts blåa elefanterband var de frivillige en nagel i ögat. »Il faudra
ftmpoeher pour leur plaire» skrifver han. Ett par gånger hade han likväl
bnrit denna dekoration »parce que c’était nécessaire den imposer». Hans afsigt
var dock att efter första vnnna framgång mot danskarna skicka tillbaka denna
Iret förut erhållna orden. (A. till kgn ,4/,0 1788. Gust. Mss.).
]) Barfod. Märkvärdigh. s. 105. nämner ett par andra frivilliga veteraner;
kaptenerna Fröberg ocji Wallencrona, som nära 80:åriga grepo till vapen.
^ 11 ,(l 1788. (Åminne ark.K Samma anekdot berättas i ett såsom
flygskrift 1788 tryckt »Bref från en Leksandsbo», med tillägg, att Armfelt svarat,
ett de skulle få så många som möjligt af sina egna landsmän till officerare, och att
tan »jelf »kulle »såsom en redlig svensk general vara den främste i faran. Detta
rörde så mycket de kringstående, att de omringade A., npphöjde honom på sina axlar
fth ooder ett fröjde full t hurra betvgade sin innerliga elädje, tacksamhet och erkänsla»».
*) u )f> 1788. (öfvers.*.
Tersmeden till konungen V,,-. 1788, (Gust. Ms>. XLVI)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
