Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
S TRODDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
»Lars Jonsson haffuer schriffuit aff den 2 inlenske crönickan efter 24 ark
— 20 ark fattas effter 15 ark — 12 ark Anders Persson haffuer schriffuit
aff den 3e inlenske cröniken effter 19 ark — 27^ ark Så fattas oschriffuett
effter 22 ark — Michel Palmbom haffuer schriffuet den 6 boken K. Carl
Knutssons historia 26 ark sendt till D. Borastus med Jacob Finne. Oschriffuit
— 50 ark hos Lars Jonsson»
Och å 5:e bokens sista blad står antecknadt:
»13 juni anno 1620 descriptus».
D 11 var således den förlorade Borasti krönika —c sa
mycket som kryddkrämaren i Paris icke på åtta dagar fore Ake
Rålambs ankomst hunnit förvandla i strutar? Åtminstone så
mycket som från Berchs tid funnits qvar, så mycket Gjörwell och
Warmholtz kunnat taga i betraktande 1758. Och hvilka äro
Borasti renskrifvare år 1620? I den redan citerade
förteckningen öfver Sigismunds svenska kansli i »Hertig Carls Slagtarebänk»
1617, finna vi Lars Jonsson och Anders Persson bland
kauimar-skrifvarne och Michel Palmbom bland kansliskrifvare. Det ser
ju ut, som vore exemplaret utskrifvet för konungen sjelf.
Skulle Borasti födelseår vara det han 1629 uppgaf i bref
till Hunter, så har han redan vid 22 års ålder hunnit rätt långt
i sin krönika, ty i dess 4:e bok, s. 173 läses: »På den tid detta
skrefs, nemligen 1606, seges och att then som sig kallade
Demetrius Iwan o wi tch och gaf sig utli för Storfurstens i Mos ko wen
Iwan Wasiliewitschs son, fich Muscowen in och vardt crönter».
Vi tro derför snarare hvad han 1637 erkänt, att han icke sa
noga visste när lian var född. Det blir i alla fall tydligt, att
han gjort första bearbetningen i sin tidiga ungdom, kanske för
att främja möjligheten af en anställning i Sverige. , En första
plan, att i en följd behandla in- och utrikes göter — som Joh.
Magnus — har han senare öfvergifvit. Dst bevarade fragmentet
af utskriften från 1620 omfattar af Utrikes göther s krönika
endast l:a boken, 121 sidd. folio (först afsedd att vara 2:a boken i
den gemensamma planen) samt af Svemske och inlendske göthers
krönika: 2:a boken, från Kristi födelse till år 800, fragment,
95 sidor, slutar med Kon. Adil; 3:e boken, 800—1250,
fragment, 110 sidd., slutar med Olof Haraldssons strider; 4:e boken,
1250—1363, 295 sidd.; 5:e boken 1363—1448, 37i sidd.; 6:e
boken, 1448—1470, fragment, 144 sidd., slutar i 1464 års
händelser. De följande böckerna, intill Erik XIV, äro helt
förlorade, liksom den första. Utrikes göternas historia kallas »Thenn
andra Partt aff Chrönickan».
Det är ganska märkligt, att medan Messenius i Sverige
skref vår historia på latin, skref Borastus i Polen sitt
historiska verk på svenska, och i ett språk, som i ledighet lemnar de
flesta samtida bakom sig. Vår literatur från 1600-talets första
årtionden har derför lidit en förlust genom Borasti krönikas
publicering, men icke den historiska vetenskapen. Borastus följer
källor, dem forskningen väl känner, och skulle efter vår tids
begrepp icke kunna unugå beskyllning för plagiat, ty det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
