Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCCLXXXII
öfversigter och granskningar.
gång han i dess inledning redogör för de politiska förhållandena
under hela den stormuppfylda tid, då Gustaf IV Adolf förde
riksrodret, och lemnar en ur kulturhistorisk synpunkt särdeles
framstående skildring af härens beskaffenhet och de inre förhållandena i
den samma vid tiden för nämnda krigs utbrott. Det finska kriget
återigen berättar han »för ung och gammal», och dessa fyra ord
innebära till fullo den synpunkt, från hvilken han uppfattat sitt
ämne
Vid skildringen af det tyska kriget har förf. brutit en ny väg;
han har redogjort för ett krig, hvars historia icke förr blifvit skrifven.
Så icke i fråga om det finska kriget. Detta har en ganska stor
litteratur, men denna är antingen helt och hållet krigshistorisk eller
ock rysk eller ock i memoirform affattad för att icke tala om det
snilleverk, genom hvilket Finlands största skald försäkrat den finska
hjeltesagans hjeltar om odödlighet. Hr Björlin har nu framstält
detta krigs historia i en sådan form, att, på samma gång
krigshistoriens fordringar blifva ganska väl tillgodosedda, den stora
allmänheten med nöje och deltagande kan följa händelsernas lopp under
hela denna ursinniga kamp om den finska jorden.
Det finska kriget kan med rätta kallas en hjeltesaga. Åtskilliga
sträfvanden hade, såsom förf. visar i sin inledning, visserligen blifvit
gjorda för att sönderslita det band, som förenade Finland med
Sverige, och i obetänksamma yttranden från svensk sida trodde finnarne
sig märka ringaktning af och liknöjdhet för dem, »men, när kriget
kom och skilsmässan stod för dörren, när de ryska härarne kommo
öfver gränsen, för att med våld slita de gamla vännerna från
hvarandra, då väcktes broderskänslan åter till lif,» och då skyndade de
finska soldaterna att samla sig kring de kära blågula fanorna. Hvem
följer dem ej sedan med beundran och deltagande från den ena
pröfningen till den andra! Från Kymeneelf och Tavastehus arbetade
de sig utan knot genom snödrifvorna ända till Uleåborg lemnande
hem och härd åt de förföljande fienderna, hvilka på sin »ädle»
her-skares bud utan krigsförklaring inbröto i deras land för att taga
detta i besittning. Sedan den finska härens befälhafvare general
Klingspor genom striderna vid Siikajocki och Eevolaks slutligen
funnit, att han såsom en vanvetting flytt undan för en skuggbild,
fingo hans trupper ändtligen styra stegen söderut mot sina
hembygder, men nu hade den för sin ådagalagda tapperhet till
fältmarskalk upphöjde generalen icke på långt när så brådtom, som då
han vände ryggen åt fienden. Det lyckades dock Adlercreutz att
trots högste befälhafvaren vinna segrarne vid Lappo och Alavo, men
härmed var de tappre finnarnes lyckliga stjerna nedgången. Deras
befälhafvare hade icke förstått att draga nytta af de fördelar, som
utan motsägelse voro på hans sida, och efter striderna vid Ruona
och Salmi måste han återigen gå tillbaka. Det var nu han genom
att styra kosan mot Vasa och lemna de kortare vägarne till
Ny-Karleby och Gamla Karleby åt fienden på det mest fullständiga
sätt ådagalade sin olämplighet för den ansvarsfulla post, han be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
