Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERSLEV, DRONNING MARGRETHE. XXXV
att cle endast åsyfta att utmärka konungadömet, möjligen hos Magnus
Eriksson Sverige, Norge och Skåne.
I)e följande kapitlen behandla Margaretas inre styrelse, hennes
utrikespolitik och slutligen i en intressant framställning hennes
personlighet, omgifning och minne.
Totaluppfattningen af den ryktbara drottningen är nu den, att
man med orätt i henne har sett någon bärare af unionsidéer, för
så vidt dermed menas ett sammanförande af de nordiska folken.
Hon har enligt hr Erslev ej erkänt rikenas likstäldhet, hon har ej
sträfvat att närma dem till hvarandra; hennes hufvudsyfte har endast
varit att förödmjuka aristokratien och höja konungamakten; från
början har hon gjort gällande Danmarks supremati. Det är
isynnerhet Sverige som härvid kommer i fråga och i likhet med hr
Annerstedt framhåller förf. de anmärkningsvärda försöken att intränga
danskar (liksom äfven tyskar) både på kronans slott och landets
biskopsstolar, försök lika okloka, som till resultaten olyckliga, och
äfven enligt vår mening föga vittnande om någon högre blick för
unionens betydelse. Man tänke blott på biskopsvalen i Upsala,
Vesterås och den fyraåriga tvedrägten i Strengnäs. Att också inom
kyrkan, oaktadt Margaretas storartade frikostighet, missnöje rådt emot
hennes regering inom tongifvande kretsar, bestyrker förf. genom
yttranden ur den märkliga handskriften ur Vadstena klosterbibliotek
(n:r 6 Ups. Bibi.), som härstammar från Linköping och Vadstena, den
senare orten medelpunkten för det rikaste intellektuela lifvet och de
mångsidigaste förbindelserna i Sverige på den tiden. Det är ej utan
att förf. på detta sätt närmar sig den i våra dagar af så många
som ohållbar betraktade Geijerska ståndpunkten. Måhända få vi
tillfälle att en annan gång återkomma till frågan i sin helhet.
Ehd.
Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset af F. F.
Carlson. Del. I. Carl X Gustaf. Andra uppl. med porträtt
och karta. 567 ss. Stockholm Norstedt & Söner 1883.
Det intresse för historiska studier, som kännetecknar vår tid,
visar sig ej minst lifligt inom våra egna landamären. De första
delarne af Fryxells Berättelser hafva värmt ali Sveriges ungdom och
Geijers odödliga verk blifver alltmera en den bildade allmänhetens
gemensamma egendom. Men äfven det arbete, som tagit till sin
uppgift att fortsätta der Geijer nedlade pennan, nämligen Carlsons
föreliggande, välbekanta historia öfver de pfalziska konungarnes
tidehvarf, har haft att glädja sig åt ett välförtjänt erkännande, hvarom
det förhållande bäst vittnar, att en ny upplaga af dess första del nu
lemnar pressen. Det är på denna glädjande företeelse vi önska fästa
våra läsares uppmärksamhet.
För de fleste af dem är detta arbete säkerligen en gammal
bekant, men man återförnyar gerna gamla bekantskaper, isynnerhet när
Hist. Tidskrift 1883. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
