- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
80

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

S. J. BOETHIUS.

på det sätt som härtill skedt är kunde fortfara med regeringen.
Det märkligaste i denna handling äro hans förfrågningar, huru
man skulle hindra konungen att vid sin hemkomst i sommar eller
framdeles medföra för många främmande trupper till Estland
och Sverige, hvad som skulle göras, om förändring kunde
till-bjudas i religionen, och huru man skulle förebygga att konungen
ej under sin vistelse i riket uttog mera af rikets drätsel än som
rikets behof kräfde. Dessutom förtjänar att uppmärksammas
hans hemställan, huruvida de, som ej underskrifva Upsala mötes
beslut, skulle få vara ämbetsmän, och om ej undersökning borde
ske angående de förläningar, som oförskyldt utdelats. Möjligen
utgör denna skrifvelse hertigens nu framlagda förslag till
öfverläggningsämnen vid riksdagen. — Rådets betänkande bestyrker,
att herrarne verkligen, och såsom man kunnat vänta, sökt
afstyra riksdagskallelsen, hvilken, särdeles efter konungens sista
bref till hertigen, svårligen kunde anses annat än som ett
revolutionärt steg. De bedja honom nämligen däri ej nedlägga
regeringen, därför att han ej åtnjutit tillbörlig lydnad och
därför att konungen ej sändt den begärda regeringsfullmakten,
hvartill de förmodade att orsaken ej var misstroende utan att
Sigismund väntade det hertigen såsom en arffurste och hans
slägtinge, skulle äfven den förutan vilja låta sig vårda om
hans och rikets bästa, på samma sätt, som han utan fullmakt
och till Sigismunds belåtenhet gjorde det före dennes hemkomst
1593. De uppmanade honom därför att nöja sig med den med
dem ingångna föreningen, hvilken de i sådant fall ämnade
obrottsligt hålla, och framliöllo, att missförstånd och split saint kanske
t. o. m. faror från grannstaterna lätt kunde uppstå, om något
ytterligare spörsmål skulle ske till rikets ständer angående
regeringsordningen, sedan den nu gällande blifvit öfver hela riket
kungjord till efterlefnad. Satte sig någon upp mot denna
lagliga förening, som ej häller af konungen ogillats, så ville de
gerna medverka till att han efter laga dom tillbörligen straffades1).
Men hertigen lyssnade ej till dessa föreställningar, och slutligen
böjde sig herrarne, såsom bekant är, för hans vilja.

Det finnes en allmänt känd berättelse, att det endast
var hertigens hot om »Engelbrekt Dalkarl» och att herrarne
skulle föras bundna till mötet, om de ej frivilligt ville draga dit,

’) Afskr. bl. Acta hist. Jmf. Meddel, från Sv. Iii kaar k , VI. s. 170.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free