Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA DIPLOMATIEN I TYSKLAND UND EK 1 6 0 O-TALET. 169
nisationen af tribunalet, hvars förste president han blef1). För
sjelfva investituren utverkades snart uppskof med anledning af
det förestående tronskiftet i Sverige. Karl X Gustaf lät
emellertid omedelbarligen i Wien anställa en egen resident, den
redan ofta nämde Kleihe, för att representera den svenska
kronan och mottaga belåningen tillsammans med den ännu
fungerande agenten Stäyger 2). Det blef dock icke heller nu utaf;
den växande spänningen mellan Österrike och Sverige utbröt
slutligen i krig och nödgade Kleihe att lemna det kejserliga
hofvet 1657. Efter freden i Oliva återvände han ännu en gång
till Wien såsom plénipotentiaire, äfven nu med specialuppgift att
mottaga belåningen tillsammans meel v. presidenterna Per Sparre
i Stockholm och Mevius i Wismar. Det lyckades icke heller
denna gång; underhandlingen förflyttades till Regensburg, där
riksdagen åter sammanträdt, och här var det, först 1664, som
län tagningen af Sveriges tyska provinser verkligen försiggick 3).
Med blott ett par undantag uppehöllos tills vidare de något
kyliga förbindelserna med kejsarhofvet genom agenter, tills på
1680-talet de inträdde i ett intimare skede och föranledde
beskickningar, som snart antogo karaktären af ständiga4). Den
vigt inan fäste vid det kejserliga hofvet gjorde, att sändebuden
vanligen vid slutet af sin beskickning afgåfvo en utförlig
relation om hofvets beskaffenhet, de förnämsta ministrarne och sin
egen verksamhet.
På detta sätt hade den svenska diplomatien organiserats i
det tyska riket ocli fått fäste på flera olika punkter, men man
var i den svenska regeringen icke aldeles främmande för tanken
att åt denna månghöfdade representation äfven gifva en yttre
enhet och sammanhållningspunkt, svarande mot Sveriges höga
ställning såsom den Yestfaliska traktatens garant. Den lysande
titeln af befullmäktigad legat hade Bengt Oxenstierna aflagt, då
ban 1652 lemnade Prag och öfvertog sitt presidentskap. Han
kallades emellertid snart från Wismar till annan verksamhet så-
1) De båda gesanterna erhöllo under vistelsen i Prag i aflöning Oxenstierna
70 rdr om dagen, oeh Biörnklou 30. De hade först särskilda bord under sin
därvaro.
2) Hans lön bestämdes med inberäknande af hans regeringsrådslön i
Bremen till 20 rdr om dagen, men han skulle härför underhålla sekreterare, prest
och en korrespondent i Italien. RR. 1655 V5- — 1661 var residentens lön
upptagen till 4,500 rdr.
3) Brefvet är utfärdadt den 5 maj.
4) Agenterna i Wien förvandlades med tiden till kommissionssekreterare.
Hist. Tidskrift 1884. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
