Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
H. HJÄRNE.
Knes Dmitrij Golitsyn hade således i rådet för sina planer
dels opålitlige bundsförvandter, dels förstuckne motståndare. Sitt
förnämsta stöd fann han hos sina bröder, båda med namnet
Michael, den yngre en framstående sjöman, men numera president
i justitiekollegium, den äldre, fältmarskalken, Rysslands mest
uppburne härförare, Lewenhaupts besegrare och Finlands eröfrare,
en ridderlig och öppen karakter, en af de få magnater, som rent
ut hade vägrat att underskrifva dödsdomen öfver tsarevitsch
Alexej. Äfven fältmarskalken Dolgorukoj, som tillhörde en yngre
linie af sin ätt, stod jemte sin broder Michael i politiskt
afseende närmare D. M. Golitsyn än sina fränder af den äldre
grenen. Äfven han var en tapper och redlig krigare, som hade
förtjent sina sporrar i det svenska kriget. Med Peters reformer
kunde han aldrig rätt förlika sig, och hans tillgifvenhet för
tsarevitsch Alexej hade ådragit honom förlusten af alla hans
embeten och en flerårig förvisning, som under Katarina utbyttes
emot ett kommando vid den aflägsna persiska gränsen. Det
höga befäl, som han nu innehade i Moskva, tilldelades honom af
Peter II såsom en upprättelse för liden orättvisa.
* «
Sådana voro de åtta stormän, som få ögonblick efter Peter
II:s död natten emellan den 18 och 19 Januari 1730
sammanträdde till en enskild öfverläggning för att bestämma, hvem
Rysslands krona borde tillfalla. Knes Alexej Dolgorukoj, understödd
af Vasilij Lukitsch, antydde, att saken redan var afgjord genom
den aflidne kejsarens anordning till förmån för sin fästmö, men
fältmarskalken Dolgorukoj förklarade utan omsvep, att testamentet
var understucket, och yrkade, att Peter 1rs förskjutna gemål, Peter
II:s farmoder, tsaritsa Evdokia skulle upphöjas på tronen. Knes
Dmitrij Golitsyn deremot föreslog, att, eftersom Peter den stores
sig, än saken må wara i sig indifferent eller med Hofwets vuer ocli hans interesse
öfwerensstämmande. Han har inga särdeles studier, men är slug, listig och
slipprig och hafwer uti affairerne mera routine samt större erfarenhet och
penetration än någon annan af Ryske Herrarne, hwarigenom han har satt sig i det
omdöme, at han är omistelig och kan intet umbäras, sedan han kiänner bättre
än någon inhemsk Ryske Rikets interesse och wet snart finna moyen och utwäg
i de oredigaste ärenden. Han kan ock simulera och påstå en orättmätig sak,
utan att någonsin rodna eller blifwa försagd; men han tager alldeles intet
skiäncker, på ehuru godt manér de ock kunna erbjudas honom. Utom sine
beställningar som Geheime-Råd, Riks-Vice-Cantzler, Ofwerste Marskalk och
Öfwer-Hofmästare, har han ock Öfwer-Direction öfwer Post-wäsendet och Commercen,
så at, förutan honom, ingen Præsident är uti Commerce-Col le gie.» (Cedercreutz).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
