Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxviii
öfverslgter och granskningar.
Hr E. öfvergår därefter till pröfningen af de förhållanden som
kunnat beröfva unionsakten dess giltighet. Med anslutning till hvad
vi nyss anfört, måste vi fästa större afseende än hr E. gör på dess
egenskap att vara uppsatt på papper eller ett koncept. Hr E. lägger
mesta vigten vid beseglingen, och att dess bevisning genom hans
framställning blifvit af ett särskildt intresse må gerna medgifvas.
Genom en särdeles fyndig granskning af sigillfragmenten och
jämförelse med de beseglandes från andra håll kända sigill har Hr E.
kommit till det märkliga resultat att akten beseglats af alla de sju
svenskarne, af tre danskar, men af ingen enda norrman. På denna
egendomliga omständighet bygger nu hr E. det antagandet, att det
varit på norrmännens motstånd, som frågan strandat, hvarjämte
drottning Margareta sjelf, enligt hans förmenande, icke ogerna sett denna
utgång, då den ifrågasatta Öfverenskommelsen i flere stycken icke
motsvarat hennes önskningar. En likartad uppfattning af drottning
Margaretas ställning till frågan har äfven prof. Erslev i Köpenhamn
i sin bok om Margareta nyligen uttalat; däremot synas de äldre
författare, som yttrat sig om samma sak, icke tänkt sig hennes
förhållande sådant, utan snarare motsatt (så t. e. Styffe). Det må
erkännas att hr E. förebringar goda skäl för sin åsigt uti enopunkt;
där man svårligen någonsin kan komma till full visshet. Återstår
att förklara hvarföre ändock tio af de sjutton tryckt sina sigill på
papperet. Det skulle enligt hr E. ha skett, liksom reservationsvis,
för att få sin bifallande mening uttryckt; i första rummet gälde det
de närvarande svenskarne, hvilkas mening förslaget egentligen skalle
ha uttryckt, men i deras åsigt skulle äfven några af danskarne
instämt, helst då ingen fara var för handen att akten skulle antagas;
äfven här skulle drottningen stått bakom. Hr E:s bevisföring är
utan tvifvel understundom mycket djärf, men alltigenom särdeles
skarpsinnig. — Icke minst af intresse är slutligen hans
framställning af det mindre granlaga sätt, hvarpå år 1425 man begagnade
sig af urkundens egendomligheter för att genom en officiel
vidimation skaffa densamma ett slags rättslig giltighet.
Det är ej vår afsigt att ingå på någon granskning af tryckfel
eller dyl. Dock kunna vi ej undgå att fästa oss vid återgifvandet
af uttrycket i Aleholmsfördraget: »dat gantze herde dar dat hus
Eluesborg inne licht» med »Elfsborgs slott med underlydande län».
Elfsborg, enligt Styffe sannolikt nyss anlagdt, hade väl ej ännu
hunnit få något slottslän under sig, äfven om annars ordalagen
med-gåfve en dylik öfversättning.
Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
