Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 6 4 6-1 6 5 3. 323
Under Erik Oxenstiernas tid fortfor revisionsfrågan att
vara en öppen fråga, som framkallade missnöje o ell misstroende
på alla sidor1). Till följd af guvernörens skrifvelse i ämnet
till drottningen utfärdades likväl till sist ett kungl, reskript af
den 17 jan. 1651, hvarigenom ali ovisshet upphörde.
Konungens revision skulle ifrån »Oberlandgericht)) få sökas: 1) då målet
gällde 1,000 rdr eller därutöfver, 2) om inlagan ingafs inom 10
dagar, och en revisionsskilling af 200 rdr erlades. I gränstvister
fick ingen revision ega rum. I den nieromnämnda 1 andträtten
af 1650 erkändes likväl ej rätt till revision utan endast till
en Supplikation, hvarigenom parterna kunde erhålla uppskof till
nästa »gerichtstag» för att anskaffa nya vittnen. Denna
landt-rätt stadfästes likväl aldrig, och man finner, att under
sjutton-liundratalet ansågs den kungliga revisionen hafva varit begagnad
sedan Gustaf Adolfs tid2).
Oaktadt det anseende, som »Oberlandgericht» åtnjöt inom
Estland, tyckes den, att döma af riksregistraturet, ofta gjort
sig skyldig till dröjsmål, v eld och vrångt förfarande. Under
Erik Oxenstiernas tid förekommer dock färre klagomål än under
den förflutna tiden, till följd af större lagbundenhet vid
ärendenas behandling3).
Såväl vid )) O b e r 1 a n d ge r i c h t», som vid de und erord nåde dom st
o-larna dömdes ej efter svensk lag. Tysk-danska rättssedvänjor,
samlade af konung Erik Men ved år 1315, (den s. k.
Waldema-risk-Erikska lan dtr ätten) användes under hela medeltiden. De
omredigerades genom de liarrisk-wieriske landtrådens försorg ocli
utgåfvos ånyo är 1546, hvilken nya samling erhöll namn af
röda boken. En andra revision egde rum år 1597 eller 1598
genom den berömde rättslärde Moritz Brandis försorg.
Emellertid tillkommo under sextonliundratalet nya förordningar, ocli man
började dessutom mer ocli mer använda romersk saint saxisk
rätt. De gamla estländska lagarne behöfde till följd häraf en
ytterligare omarbetning. Genast vid sin ankomst till Estland sökte för
den skull Erik Oxenstierna att förmå landtrådet till en dylik. Han
Se E. Oxenstiernas bref t K. Maj:t 24 okt. 1(348 och 16 mars 1649
i hans reg.
2) Se Bock anf. st, sid. 185 och följ. ; Riks reg. 17 jan. 1651. Ewers anf.
st. sid. 8; sid. 231 och följ.
3) Ett märkligt bref till landtrådet från den svenska regeringen finnes
af den 28 juli 1635, i hvilket regeringen hotar att stämma landtrådet inför rikets
ständer, om det ej ordentligt uppfyller sina åligganden.
Hist. Tidskrift 1885. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
