- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjette årgången. 1886 /
295

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RUSTNINGARNA TILL KARL XII’.S SISTA FÄLTTAG.

295

Hvad den jämtländska hären beträffar, så skref Armfeldt
till konungen före uppbrottet från Dufved, att samtelige
trupperna voro i tämligen godt stånd, men den 23 september efter
inbrottet i Norge skrifver han: »Bland den mera brist har
klädelösan i detta kalla landet högst skadelig varit, hafvandes
af infanteriet inga andre än de åboländske, helsingske och
jämtländske kappor eller pajrockar, en stor del icke mer än
blotta rocken på kroppen, och fast alla i så långa och svåra
vägar skor och och strumpor förslitit» 1).

För de truppers beklädnad, hvilka lågo hemma i landet,
har jag ej ansett nödigt att redogöra.

Trossdrängarnes beklädnad bekostades af konungen äfven vid
de indelta regementena 2).

I slutet af år I7l7 och början af 1718 gaf konungen
närmare föreskrifter, hurudan trossen borde vara vid hvart regemente,
hvarjämte regementscheferna fingo befallning att så skyndsamt
som möjligt låta förfärdiga densamma i överenstämmelse med
de gifna föreskrifterna. Redan tills i slutet af mars 1718 borde
trossen vara i ordning och för att detta skulle blifva möjligt,
behöfde öfverstarne ej fördröja tiden med förfrågningar eller
insändandet af prof på persedlar. Intet skäl till dröjsmål skulle
gälla, »emedan kongl. M:t lämnar hvar och en fritt att icke
allenast låta göra persedlar, hvarpå inga prof kunna fås, efter
hvars och ens godtyckio, utan ock att betjäna sig af soldater och
andra till dess förfärdigande»3). Detta påbud hade ock till
följd, att trossen, åtminstone vid många regementen, var ganska
god vid fälttågets början.

Oaktadt mycket gjordes de sista åren af Karl XII:s regering
för att skaffa hären goda vapen, har dock detta ej till fullo
lyckats. Om flera regementen, som mönstrades straxt före
anträdandet af marschen mot norska gränsen, heter det i
relationerna, att manskapet var godt, »allenast det var beklädt och

Armfeldt till Karl XII. Krigssamlingar II, s. 191.

2) Karl XII till generallöjtnant M. J. De la Gardie 17/2 1718. Allmogen i
Jämtland klagade vid riksdagen 1719 angående trossdrängarne : »lofvandes oss
fattige undersåtare, det städslen och kläderna skulle betalas af hans kongl. M:t»,
men de hade ingen betalning erhållit. Allmogens besvär.

3) Förordningar om trossen 20/n 1717. Gahm Persson. Öppna order till
mönsterherrarne 4/i 1718. Äfven gafs order om förfärdigandet af 1,000
lädersäckar, »hvarmed man uppå vattnet kan hållas uppe». Till generalmajor Schwerin,
som anstält prof härmed, skref konungen 20/2 1718, att »oss kärt är att förnimma,
det de med nytta kunna brukas».

Hist. Tidskrift 1886. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1886/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free