Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. BJÖELIN, KRIGET MOT DANMARK 1 67 5-1 679.
}9
ständigt — anför förf. med den reservation, att den »endast kan
blifva sannolik, ej verkligt bevisad, då det blott är i Bielkes
lefvernes-beskrifning den omtalas». En sådan reservation synes oss här mindre
nödig, enär såväl de uttryckliga ordalagen som ögonblickets spänning,
hvilken torde kommit hvarje detalj att inprägla sig djupt i minnet,
tyckes oss vara en större garanti för sanningen af detta än af månget
annat faktum, vid hvilket förf. utan allt betänkande anför Bielkes
franska lefnadsteckning. Bielke gör dessutom äfven i brefvet d. 20
dec. en så bestämd skilnad mellan H. Maj:t i spetsen för »deux
escadrons» och »general Ascheberg med största delen af vårt cavalleri»,
att också detta ger den ofvannämda berättelsen ett slags stöd.
För öfrigt bekräftar förfrs framställning det intryck utaf en viss
planlöshet i ledningen, som man får af alla skildringar öfver slaget
vid Lund. Helmfelt, öfverbefälhafvaren, tappar man alldeles bort.
Mankell placerar honom hos Bielke, men denne säger uttryckligen i
sin franska biografi att generalen blifvit skickad att söka armén vid
Lund. På Weibulls karta finna vi honom också härstädes såsom
anförare för högra flygeln. Björlin däremot har om honom i slagets
senare del icke ett ord, mer än att han ett ögonblick uppträdde för
att hejda blodbadet på de holländska matroserna.
Med afseende på nya detaljer är, som sagdt, förf:s framställning
rik. Så är t. ex. den utförliga och noggranna berättelsen om den
första sammandrabbningen hemtad ur Fersens relation och innehåller
flera ej förut påpekade omständigheter, såsom bl. a. Lödes skärmytsling
vid Walkärra kyrka och Aschebergs otidiga ingripande, som hotade
att göra ohjälplig skada. Ytterligare detaljer äro hemtade ur
Wachtmeisters relation och Clodts anteckningar äfvensom ur Bielkes
berättelser.
Af intresse för den, som, utan att själf vara militär, söker att
bilda sig en föreställning om kavalleriets stridsätt (kavalleriet var vid
denna tid hufvudvapnet), är förfrs, från Mankells mycket afvikande,
framställning däraf, så mycket mera intressant, som samtidens egen
terminologi synes i detta hänseende vara egnad att vilseleda.
Författaren protesterar (sid. 284) mot dessa »underliga berättelser» om
»chocer», som »man ofta får läsa,» och söker därföre att beriktiga
begreppen. Att denna framställning är riktig, särdeles då det gäller
att förklara »karakollens» betydelse (jämför Mankells Fältslag sid. 52),
våga vi ej betvifla, men vi våga hemställa om bruket af uttrycket »choc»
verkligen är så oförsvarligt, då det användes t. ex. af Bielke i hans
själfbiografi, där det heter: »mais au premier choc ses deux regiments
plièrent», och i en samtida »Relation véritable et exacte» etc. (Riksark.
»dans ce premier choc le general Arendorf fut ... blessé» o. s. v.
Då nu Bielke dessutom säger att anfallet skedde »le sabre à la
main sans faire tirer un seul coup», så är det förklarligt om en
lekmans på detta område föreställningar lätt blifva förvillade, helst då
han har kapten Mankell på sin sida. — Mot ett annat uttryck i de
vanliga framställningarne inlägger förf., som oss synes, med vida
mindre fog på samma ställe sin protest. Det är mot det mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
