Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
W. E. SVEDELIUS
Så kunna äfven andra vetenskaper, som icke handla om
människan, dock blifva historia. Vi antydde detta, då vi nyss
sade, att hvarje naturföremål kan hafva sin historia.
Naturvetenskapen blifver historisk, då han beskrifver sina föremål
icke blott sådana de nu äro, men äfven sådana de fordom voro
och huru de blifvit förändrade eller kommit i en förändrad
ställning. Botanisten blifver historieskrifvare, när han beskrifver
växtrikets förändrade skick, huru t. ex. ett trädslag har trängt
fram till orter, der samma trädslag fordom icke växte. Zoologen
blifver historieskrifvare, när han räknar urverldens djurarter och
uppvisar, huru en ny verldsålder har frambringat nya djurslägten,
samt huru djur, som varit vilda, blifvit tamda till husdjur.
Växtrikets förändringar genom odlingens utbredning och
djurrikets genom »husdjurens domestikation» 1 äro väl icke
främmande föremål för mänsklighetens kulturhistoria, så vida som
dessa förhållanden sammanhänga med den mänskliga
civilisationens utveckling, men det synes oss dock, att dessa föremål kunna
på ett särskildt sätt betraktas ur botanisk och zoologisk
synpunkt. — Och det samma kan sägas t. ex. om klimaternas
rörlighet. Meteorologien kan blifva en historisk vetenskap.
Förhåller sig nu så, att historiens begrepp och
mänsklighetens icke motsvara hvarandra, men historiens begrepp sträcker
sig längre, så kan frågas, om detta begrepp äfven sträcker sin
sfer utöfver den synliga verlden, eller om historien skall vara en
vetenskap, som handlar om det som år i den yttre verlden,
i motsats mot den rena tankens vetenskaper, filosofien och
matematiken. Det faktiska i den yttre verlden skulle vara
historiens underlag. Ja, det skall det visst vara, men så måste
det äfven vara för andra vetenskaper. Historien skulle vara
erfarenhetens vetenskap. — Ja, visserligen, Gud bevare oss för
en historia, som försmår erfarenheten och behandlar det faktiska
vårdslöst. Men vi må äfven bedja Gud bevara oss för en kemi,
en fysik, som gör på det sättet. Kemien, när den lösgör
kropparnes beståndsdelar och uppenbarar lagarne för deras
förhållande till hvarandra; fysiken, som inom sitt fält förklarar
naturens lagbundna ordning, ingendera af dessa vetenskaper bildar
1 Se afhandlingen af Hwasser »Om landtbrukets förhållande till
civilisationen och bildningen», tryckt i Carl Johans förbundets Handlingar 1858
(Skålar och föredrag) och »Valda skrifter» D. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
