Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINLAND OCH VINLANDSFlRDERNA
129
de i Limerick därom fatt höra. Af hvad som säges 0111 landets
läge i vester och sex dagsresor fran Irland lär intet kunna slutas,
sà mycket mindre som här är tal om ett skepp, som af stormar
drifves till en okänd kust. En bättre ledning vinnes däremot af
en uppgift i den romantiska framställningen i Eyrbyggjasaga 0111
Björn Breidvikingakappi, som gätt i landsflykt fran Island, men
vid 1030 påträffades af sin landsman Gudleif Gudlaugsson i ett
okändt land, dit denne på färd från Irland blifvit stormdrifven.
I denna berättelse vill äfveu Storm finna en återklang af hvad
som förtäljes om det stora Irland; och äfven dess skildring finner
han ohistorisk, då hvad där säges om män, som sitta till häst
och bära svärd, alls icke passar in pa Amerika, Men det heter,
att då Gudleif och hans män kommo till det främmande landet,
tycktes dem som folket snarast talte irländska. Enär de ju
skulle kommit från själfva Irland, där de haft köpfärd i Dublin,
kan denna uppgift ej gärna innebära, att språket var irländska,
som ju alltid någon af dem borde tänkas förstå, men däremot
väl närbeslägtadt ined det irländska tungomålet. Härmed vore
sålunda antydt, att Gudleif kommit till ett annat land med
keltiskt språk. Detta land kan ej vara Skottland eller vestra
England, som isländingarne kände väl till; men då återstår intet
annat keltiskt land än Bretagne, som ju också ligger tillräckligt
fjärran, för att ett minne därifrån i tidenias längd kunnat
förtona i sagans dunkel. Således återstår ännu alltid en möjlighet
att berättelserna om Storirland kunna äga historisk grund; men
i sådant fall bör detta land sökas i Bretagne.
Genom språklikheten kan äfven namnet Irland hit mikla
finna sin förklaring, utan att man behöfver tänka på irländska
kolonier. Hvad åter namnet Ilvitramannaland vidkommer, skulle
vi vilja framkasta en gissning till benäget öfvervägande af dem
det vederbör. Detta namn har i den nordiska sagan ett
motstycke i Blakmannaland Cde svarte männens land), som man
försökt lokalisera än i Blekinge, än i Valakiet o. s. v. Nu
förekommo på Irland under vikingatiden de geografiska
benäinnin-game Fingaill och Dubhgaill såsom namn pä tvänne områden,
skilda genom floden Liffey på östkusten; och af dessa namn
betyder Fingaill de hvite, Dubligaill de svarte männens land.
Det förra lär motsvara de norske, det senare de danske
vikingarnes besittningar på Irland; och det kunde väl vara förtjent
att af sakkunnige utredas, huru vida det är dessa namn, som gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
