Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf" iv adolfs förmyndareregering och fbanska revolutionen 303
Sin uppfattning af fructidorfördraget uppgaf dock ej den
franska regeringen, och lät sålunda ej ens krigsfaran förmå sig
att utbetala de svenBka subsidierna, något som i själfva verket
från dess sida var en ganska naturlig försigtighetsåtgärd, ty
omedelbart innan Marivault framstält sina yrkanden om hjälp
för Sverige, hade han, äfven denna gång åtminstone delvis iföljd
af Sparres indiskretioner; måst inberätta, att det ingalunda var
omöjligt, att den svenska regeringen försonade sig med Ryssland
och öfvergaf det franska förbundet.1 Den 13 april hade Staël
besvarat den not af Lacroix (af den 10 april) hvari denne
förnekat all skyldighet för Frankrike att betala ytterligare
subsidier samt t. o. m. återfordrat de redan gifna.8 Staël tog här
fasta på ministerns erkännande af fördragets giltighet, förklarade,
att man med detta i hand kunde tillvita väl Frankrike, men
ej Sverige fördragsbrott, samt besvarade hotelsen om de 4 mill.
med att hänvisa på § 8 i fördraget, hvilken omtalade subsidierna
i sammanhang med Sveriges föregående rustningar. I sitt svar
af den 4 floréal (23 apr.) vidhöll emellertid Lacroix sina gamla
påståenden, att Sverige genom att ej uppfylla bestämmelserna
om flottans utrustning förverkat sin rätt till ytterligare subsidier,
samt förklarade, att det vore stridande mot Frankrikes principer
och Sveriges ära att gifva det senare landet en ren skänk af
10 millioner. Tillika vägrade han nu uttryckligt att lemna
någon kontraratißkation på pergament, på den grund att
fördraget såsom hemligt ej vore underkastadt ratifikation samt att
det var den lagstiftande kårens ej direktoriets sak att gifva
ratifikationer. Den 20 floreal (9 maj) svarade han slutligen på
Staëls med anledning af krigsfaran framstälda yrkanden om
januari- och julimillionen, att direktoriet redan meddelat sitt
beslut: inga penningar före vilkorens uppfyllande. Samma
ståndpunkt vidhölls också af Lacroix i lians ofvan anförda bref till
Marivault, af Carnot under hans samtal ined Staël samt af
’ Marivanlts depech af den B germinal (23 mara) hvari han först omtalade
krigsfaran. Jämfr ofvan s. 301 n. 3. Han omtalar här, att enligt någras berättelse
Reuterholm för att fil behålla makten ämnade gifva efter för Ryssland och brvta
det franska förbundet, om hvilket andar, som han frambesvurit, yttrat sig
ofördelaktigt. Dessutom omtalar ban, att Sparre »i dag» varit hos Le Hoc och
anförtrott denne, att han var mycket orolig och att hvarken hertigen eller konungen,
sedan några dagar talade vid honom. Sparre tänkte därför på att tngu afsked,
men Le Hoc hade rådt honom att stå kvar och afvakta ett tillfälle, då man
beslöte något, som strede mot hans åsigter, då han med kraft skulle uttala sig.
J Se ofvan as. 289 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
