Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armkkldts tå o mot trondhjem 1718
359
Innan svenskarne lämnade Skaanes och Stene, sprängde de
kanonerna och satte eld på skansarna.1
Förlusterna under marschen öfver Bukhammars-,
Tydals-och Snasafjällen voro förfärliga, ehuru dock ej sa stora, som
man stundom tinner uppgifvet. Af bilagan synes, att af de
gemene ryttare, korpraler och soldater, som deltogo i fälttåget,
något mer än hälften omkommit eller ock inom kort dukat under
för följderna. Många blefvo också till sin hälsa så förderfvade,
att de ej vidare kunde göra krigstjänst. Dessutom omkommo
många underofficerare och musikanter, hvarjämte ett synnerligen
stort antal trossdrängar ihjälfrusit. Äfven af det högre befälet
omkommo några på fjällen, såsom öfverste Karl Kristoffer von
Gertten, öfverkrigskommissarien Severin Werling, kaptenerna
Tomas Möller, Knut Lagerblad och baron Karl Oxenstjerna
samt löjtnanterna Anders Vikman och Enoch Frisk.a
Soldaternas tillstånd under våren och sommaren 1719 var
särdeles beklagligt. Mången hade af kölden blifvit så skadad,
att han icke ens med tiggande kunde skaffa sig födan eller utan
andras hjälp komma ur stället, där han låg.3 Det var också
knappast möjligt för soldaterna att få köpa lifsmedel. Fanns
någon spanmål, var den så dyr, att de ej förmådde betala den,
isynnerhet som mynttecknen — den enda penningesort, som de
ägde — började ratas. I Sundsvall funnos väl omkring 20,000
t:r spanmål för härens behof, men det var nästan omöjligt att
få något däraf frainforsladt af brist på skjutshästar, emedan
många hästar hade under föregående år till följd af den
ansträngande skjutsen blifvit förstörda. Vesternorrlands län hade
då måst lämna ej mindre än 14,000 skjutskästar for härens
] Collins optegnelser, anf. st. s. 99 och 100.
2 Nordberg omnämner (II, s. 6731 Gerttens, Werlings och Oxenstjernas död.
Möllers död omtalas i en böneskrift till krigskoll. 1719 från hans enka. Ång.
Lagerblad se mönsterrnllan för Helsinge reg. 1719; om Vikman se en skrifvelse
Vit 1719 från landsböfdingeämbetet i Vesternorrlands län (Brefbok för år 1719
i krigsark.), och om Frisk se Krigssaml. II, s. 208. — Man har förmodat, att
äfven De la Barre omkommit på fjällen. Denna förmodan är oriktig. Se mön-
sterrullan öfver Nylands och Tavastehus läns kav. fr. sept. 1720 i krigsark. —
Geueralm. Bengt Fabian Zöge har äfveu nämnts bland dem, som omkommit.
Att denna uppgift är felaktig, behöfver ej påpekas för den, som bar någon
kännedom om 1719 års krigshändelser. Man har betviflat, att han deltagit i fälttåget,
men detta utan skäl. Många bevis Unnas på, att han varit närvarande och
tjänstgjort som krigsrättsprcsident. Nordberg har ej haft någon anledning att
nämna honom, då han uppräknar cheferna för de särskilda regementena, emedan
Zöges regemente ej deltog i fälttåget.
’ Memorial af landsh. Hamilton från 1719 till arfprinsen Fredrik.
Gene-raliseimos arfprinsens bref 1716—1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
