Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL VÄSTERBOTTENS ÅLDRK KULTURHISTORIA 121
signelse mycket förminskas. Dock likväl är stadga en ärlig ting
både för kronan och oss».
Att den ständiga kontrollen öfver laxfisket, som detta sätt
för taxans erläggande erfordrade från kronans sida, måste
föranleda många tvistigheter med befolkningen och verka
demoraliserande på densamma genotn det tillfälle till nndandöljande, som
därunder på samma gång så lätt erbjöd sig, är naturligt. Samma
tanke, som i den ofvan anförda skrifvelsen ifrån Skellefteå
uttalas, återkommer ock därför bland allmogens besvär. Så skrifva
härom Torneå sockens 12 edsvurne och gemene allmogen från
»Torna Bothniorum» till K. M. d. 18 juni 1617 följande:
»Att E. K. M. värdigas nådigst unna oss fattige män bruka
laxfiske på viss och lidelig stadga efter hvars och ens lägenhet, såsom
vi det af ålder brukat hafva, ty därmed kommer kronan ändtligen
till sin vissa uppbörd och mycken oreda varder därmed förekommet,
besynnerligen de många och grufliga eder, som dagligen brukas med
Guds H. namns stora vanära och mycken själavåda, varda afskaffade
och många förderfliga skjutsfärder förtagna».
Samma klagan, som vid slutet af 1500-talet höres om
laxfiskets aftagande, upprepas också i det följande århundradet. Så
skrifva t. ex. Torneå socknemän till K. M. d. 13 sept. 1643
följande härom:
»Alla laxbruk äro här taxerade efter quota. Men många år
ränta icke så mycket det till att uppfylla, vi måste samma
laxtaxa med andra varor betala, hvarigenom såväl som andra kronans
utlagor vi största delen hafva blifvit utfattiga och utarmade».
Och på samma sätt skrifver gemene man i Västerbotten från
Umeå d. 21 aug. 1649:
»Emedan såsom laxfiskena här i Västerbotten äro mycket af sig
komna och förminskade, en part alldeles ödelagda och (Gud bättre)
i detta innevarande år ringare afvel fallen är än i de föregående
åren, bönfalla vi, fattige undersåtare, till E. K. M. och ödmjukligen
och underdånligen bedja att med kronans stadga på samma laxfisken
måtte någon försköning göras, på det de, som bruka, icke skola blifva
alldeles utarmade och de, som öde ligga, måtte ock stadgan alldeles
undslippa».
Förnämsta anledningen till fiskets förminskande var elfvarnas
fortsatta uppgrundning och gälde detta synnerligen Umeå elf, där
vårfloden särskildt i början af 1640-talet ryckte med sig hela
vidder af de sandiga stränderna, då ock Ytterhisjö by strax norr
om staden Umeå på detta sätt förlorade en stor del af sin åker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
