Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o. v. d. ropf, h anser eg esse 1431-7 6
65
tror, icke skall gifva honom fullt rätt i denna puukt, så skall man
dock säkerligen desto villigare underskrifva hans nästa påstående:
»det fjortende og det feratende Aarhundrede har aabenbart været
Visedigtningens store Blomstringstid, men det er sandsynligt, at en
stor del af Ridderviserne først skrive sig fra övergångstiden til
Reformationen, eller endog fra sel ve den gjærende lutherske Tid»
Henrik Schilck.
Hanserecesee von 1481—76, herausg. v. G. von der Rorp. B. VI;
Lpzg 1890.
Hanserecesse von 1477—1530, herausg. v. D. Schäfer. B. IV.
Lpzg 1890.
Det är viktiga perioder i vår historia, som dessa band motsvara,
det är dagarna för Brunkebergsslaget, för den sista striden mellan
Sten Sture d. ä. och konung Hans. Sjätte bandet omfattar nämligen
åren 1467—maj 1473, det fjärde åter tiden från maj 1497 till och
med april 1504 — dess yngsta urkund utfärdad först i oktober
sagda år.
Hansans nordiska politik är visserligen båda gångerna i det
närmaste strängt neutral (Danzig sänder krut till Sverige 1468!), men
å ena sidan sökte de krigförande oupphörligt att vinna städernas
hjälp och å den andra sträfvade dessa att genom underhandlingar och
medlingsförslag sätta en gräns för de oroligheter, som gjorde deras
Östersjöhandel osäker. Häraf en ständig brefväxling och
budskick-ning, som göra det möjligt för oss att med ledning af de dokumeut,
hansearkiven bevara, så att säga dag för dag följa händelsernas gång.
Styffe har ju i sina »Bidrag» offentliggjort det mesta, men icke så fö
strödda notiser finnas därutöfver att skörda ur de båda banden.1
1 Ref, har att konstatera den fulla öfverensstämmelsen trycken emellan, n&nrn
afvikelser i editionsväg naturligtvis undantagna. De textolikheter, som kunna hafva
n&gon betydelse, anföras här: Styffe III, s. 181 r. 3 nedifr: månge magen; 182 r.
2 öfv: geldes goldes; r. 7 n.: eine eme; 208 r. 7 n.: benomeden bevoren; 211 r.
3 o.: vorbanlende vorhalende, r. 5 n.: genediget genodiget; 220 r. 2 n.: Vil (?)
Bii; 221 r. 1—3 upp j. gnaden vorb. vorr., de juw desse u. g. J. w. togende werd.
u. g. j. der utmakinge in de ze entholden.; 234 r. 9 o.: de schepe hebbe ich den
schipp. wedder geghunt; 230 r. 11 n.: hasten bafuen (boven — ofvanför); 238 r.
14 o. samt passim: benolen benalen; 243 r. 4 o.: vuckeden ruckeden, r. 13 o.:
vordrepedem vordristedem; 244 r. 3 n.: Willen. Geven datum icillen gerne. Datum;
248 r. 5 n.: aueholden aneholdcn; 259 i öfverskriften: Buath Busch (v. deme
Bussche), A. Malthouve 0. Malchouice, Hinrik Speck; 260 r. 8 n.: Molla Möller;
261 r. 14 o.: welcken welck en; 264 r. 12 n.: entopeden entopenden; 271 r. 14
o.: by den lydén; 272 r. 6 n.: deyweth den wech; 274 r. 6 n.: machteu — macht
tn; 27(i r. 15 n.: »men» utg&r; 277 r. 6 n.: drepliken dupliken; 278 r. 14 n.:
eynegbe eyn eggt; IV, sid. 16 r. 7 n.: wnde wol wu teol; s. 17 r. 12 o.:
rene-renter reventer; 18 r. 3 o.: efter dar mede tillägges *overeyns der stede gude
an-dacht unde unse beveel mach tmcorpen werden etc. Dnrmede*; r. 17 belegent
b tje gent; r. 22, 25. W unstorp ej Wimstorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
