Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 STRÖDDA MSDDELAXDIH OCH AKTSTTCEBK
G:80ii O. — hvilket bevisar, att dessa ej kanna hafva utnämnts
före honom. Det är därföre sannolikt, att den formliga inkallelsen i
rådet för samtliga här i fråga varande herrar ägt rum den 31 jan.
Det dröjde nu åtskilliga år, innan nya män inträdde i Gustaf
Adolfs rådkammare. De som härnäst gjorde det voro Lindorm
Ribbing och Svante Banér« Men när detta skedde, är icke så lätt att
afgöra. Uggla uppger d. 7 april 1624 som dagen för bådas inträde
i rådet. Detta datum är oriktigt, hvilket, hvad Banér beträffar,
redan förut blifvit påpekadt. I registret till första delen af Svenska
riksrådet« protokoll1 anmärkes nämligen, att B. måste blifvit riksråd
fore d. 15 juni 1623 med hänvisning till riksregistraturet för detta
år; hänvisningen gäller ett för B. denna dag utfärdadt donationsbref,
i hvilket han erhåller riksrådstiteln« En närmare tidsbestämning kan
emellertid vinnas. Ett rådslag från mars månad år 1623 är
under-tecknadt af Ribbing och Banér. Åtminstoije vid denna tid måste de
således varit riksråd, men det är mycket troligt, att det ock just var
nu som de blefvo det. Ett rådsmöte var då samladt i Vesterås2.
Från detta föreligga tvänne rådslag, båda refererade i Register öfver
rådslag etc. ooh båda utän annan datering än mars månad. En
närmare undersökning af själfva de i riksarkivet förvarade rådslagen
ger ganska tydligt vid handen, att det som upptages först i nyss
nämnda register också är det äldsta. I detta säges, att konungen
proponerat vissa ärenden för några namngifna riksråd, til) hvilka
hvarken Ribbing eller Banér hörde; ingendera af dem har
undertecknat rådslaget. I det andra, det yngre3, uppges äfven, att
konungen begärt utlåtande öfver vissa frågor af åtskilliga namngifna
riksråd — de samma, som nämndes i ingressen till det förra med tillägg
af Gabr. G:son Oxenstjerna; ej heller bland dessa är Ribbing eller
Banér således nämd. Men själfva rådslaget, hvilket framgick som
en frukt af riksrådens öfverläggningar, är undertecknadt äfven af
dessa. Det förefaller då gaqska rimligt, att de nu inkallats i rådet,
— det var ju vanligt, att sådana inkallelser skedde vid råds* och
riksmötena att de vid mötets början ännu ej varit riksråd och därföre
ej kunnat få del af konungens propositioner, men att de under
detsamma inkallats i rådet och sålunda kunnat underteckna åtminstone
ett af rådslagen, det senare. Före denna tid har jag för min del ej
kunnat finna någon af dem i utfärdade skrifvelser tilldelas
riksråds-titelu. Att Ribbing icke blifvit riksråd senare än Banér, framgår
däraf, att han skrifver sitt namn före denne i nyss omnämnda rådslag;
sannolikt är, att de erhållit sin kallelse samtidigt.
Under de följande nio åren af Gustaf Adolfs regering inkallades
sammanlagdt tio personer i riksrådet. Härvid tillgick det så, som det
1 S. 277,
112 febr. kallas Magnus Brahe m. fl. rådsherrar att förfoga sig tiU
Vesterås, där konungen uppehöll sig (R. R.); d. 22 man lämnade denne Vesterås och
»drog» . tiU Upsala. (Abr. Brahes Tidebok).
3 Det har i Reg. öfver rådslag följande rnbrik. »Riksens Råds betänckiande
om stillfeftåndz oprettande medh Poltn och medk hradh conditioner».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
