Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Verksamhet: Kristiern II hyllades som Sveriges konung, sedan riksrådet
erkänt honom som arfkonung.
* *
*
Den 3 maj 1520 kallade Kristiern II till ett möte i Stockholm
den 18 maj (S. Erik konungs dag) friborna frälsemän, som ville njuta
sitt frälse, 2 odalbönder och häradshöfdingen (i hvaije härad), 2
borgmästare och 2 rädmän från hvaije köpstad (kallelsebref till
Västergötland, Had., Rimkr. II, s. 440). Detta förnyades den 15 maj, då
mötet utsättes till den 3 juni, och kallades då alla friborna frälsemän,
en borgmästare, en rådman och 2 borgare från hvar köpstad, 4
odalbönder samt häradshöfdingen från hvarje härad. Mötet blef ej af på
den utsatta tiden. Hd.
Underrättelser.
— Gustaf Edvard Klemming †. Den 31 augusti detta år
afled f. d. öfverbibliotekarien G. E. Klemming på egendomen
Ke-säter i Södermanland, endast några dagar innan han skulle hafva
uppnått sjuttio år. Det var icke blott ett långt, utan ock ett
betydelsefullt lif, som därmed slocknade.
Klemming föddes den 5 sept. 1823, och hans första ungdom
inföll under den kanske mest lysande perioden i vår bildningshistoria.
Då han blef student i Upsala 1841, bekläddes lärostolarna af män
såsom Geijer, Atterbom, Fahlcrantz, Hvasser, Palmblad m. fl. Det
var, om man så vill, vår genialitetsperiod, tiden för de fint danade
personligheterna, de vidsträckta vyerna och den spekulativa
förståndsskärpan, perioden då det vetenskapliga detaljarbetet representerades
af den »lille» Schröder, det ständiga föremålet för gäckeri eller
medlidsam ringaktning. För denna tid var Klemming i många afseenden
en »efterboren» man. För teorier hade han icke mycket sinne och
han liknade mera det föregående århundradets flitige forskare; man
skulle snarare hafva trott honom tillhört den tid, då en Warmholtz
och en Gjörwell skrefvo, än den, då Geijer och Atterbom talade till
universitetets ungdom. Föreläsningarna intresserade honom ookså
föga, ty redan som gosse hade han vant sig att drifva sina studier
på egen hand, men om han under sin studenttid icke syntes så ofta
i de akademiska auditorierna, var man desto säkrare att träffa honom
på bokauktionskammaren och i biblioteket. Samtidigt läste han allt
möjligt, både likt och olikt, kanske icke alltid med den bästa kritik,
men säkerligen med långt större ifver och flit än den tidens flesta
studenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0304.html
