Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
order till 4:de kåren och till franska fördelningen Durutte att afmarschera
till Dahme, hvilket äfven verkställdes af den 4:de kåren, med hvilken
Ney följde. Det var icke första gången Ney visade prof på en dylik
blind, oreflekterad lydnad för kejsarens befallningar. Få månader
förut hade preussarne vid Bautzen af samma anledning blifvit räddade
från ett nederlag.
Beskyllningarna från preussisk sida mot Carl Johan i
sammanhang med slaget vid Dennewitz öfverflöda i mängd liksom i
grund-löshet. Han skulle sålunda hafva intagit en alltför utbredd
uppställning, hvarigenom preussarne, så vida dessa icke lyckats på egen hand
segra, lätt kunnat duka under. Vidare skulle han endast långsamt
och motvilligt begifvit sig till deras understöd etc. I förra
hänseendet erinras om, att orsaken till att ställningen blef sådan som
den blef, endast låg i de preussiska underbefalhafvarnes olydnad mot
tydliga och klara order; i senare hänseendet, att svenska arméen till
kl. 5 e. m. under solhetta och dam tillryggalagt en vägsträcka af
6 V2 geografiska mil, en säkerligen ganska aktningsvärd
marschprestation. Slutligen skulle Carl Johan underlåtit att förfölja den slagne
üenden. Order utfärdades dock på aftonen d. 6 att alla tre arméernas
hela kavalleri jämte lätt infanteri skulle förfölja och resultatet af
förföljelsen 13,500 fångar, massor af tross och kanoner m. m. borde,
när striden först sent på aftonen slutade, kunna anses
tillfredsställande.
I ett hänseende ansluta sig de fleste preussiska författare, som förut
afhandlat 1813 års krig, med rörande endrägt till Carl Johan
nämligen beträffande styrkeförhållandena under slaget, hvilka i dennes d. 8
utfärdade bulletin, då förhållandet icke kunde vara så noga kändt, såsom
allmänt bekant, uppgåfvos till 40,000 preussare mot 70,000 fransmän.
I det egentliga slaget deltogo enligt förf. 45,000 preussare emot 38,000
fransmän. Före det sista anfallet på byn Göhlsdorf erhöllo
preussarne förstärkning af 4,000 man ryssar och svenskar ined 36 kanoner.
En tredjedel af den till 58,000 man uppgående franska hären deltog
icke i striden endast i nederlaget.
Arbetet åtföljes af ett antal intressanta bilagor rörande
styrkeförhållanden, operations- och högkvartersorder m. m. och utgör i sin
helhet otvifvelaktigt ett särdeles betydande inlägg i den afhandlade
periodens krigshistoria. Att detsamma ej hälsats med oblandadt bifall
i sitt hemland, bör knappast förvåna. Svenska läsare åter kan det
icke annat än glädja, att en tysk författare opartiskt behandlat denna
del af vår krigshistoria, hvartill kommer, att hans arbete genom
framställningens klarhet och grundlighet liksom genom hofsamhet i ton och
frihet från personliga utfall fördelaktigt skiljer sig från så väl
preussiska som svenska föregångare. Den enda anmärkning, anmälaren
skulle vilja göra mot detsamma, är, att framställningen af »Napoleon
och Bernadotte under höstfålttåget 1813» afslutats redan i och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
