Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTGÖTA OCH SÖDERMANLANDS TREMÄNNINGSREGEMENTE 161
ovisst är, om reg:tet nagonsin erhöll några egna fanor. Begäran
därom insändes af Oxenstjerna 1716 tillika med tvenne förslagsrit-
ningar därtill, den ena blå med krönt namncehiffer och i midten en
gul grip omgifven af kronor, den andra röd med en gul grip inom
4 rosor; på båda gula tungor i hörnen.
I mars 1718 begärde Oxenstjerna, att bataljonsmöten skulle få
hållas i Norrköping och Nyköping, men några sådana kommo ej till
stånd. Däremot inryckte hela reg:tet d. 27 aug. i Nyköping till
dfning och säger regementschefen, att förut endast ett korprals- eller
högst halft kompanimöte i hvarje månad kunnat hållas. I Nyköping
tick reg:tet kvarligga till d. 29 sept., då det afmarscherade till
Stockholm och där inryckte d. 6 oktober.! Det deltog sedan i
paraderingen vid Karl XII:s begrafning d. 26 febr. 1719. Någon
förkofran för reg:tet medförde ej förläggningen i Stockholm, hvilken
fortfor ända till dess upplösning 1721. Tvärt om förlorade det genast
en del af sina officerare, hvilka placerades på andra regementen, sa
att redan under första manaden ej funnos kvar vid tremännings-
regementet mer än 5 subalternofficerare. Följande året synes till-
ståndet i alla afseenden blifvit ännu sämre och de ständiga klago-
målen öfver uteblifven aflöning till och med ökas. Hvad som ut-
betalades lämnades i mynttecken, hvilka bryggare och bagare nekade
att emottaga, och oaktadt chefens flera gånger förnyade anhållan att
i stället erhålla plåtar, kunde ingen ändring ske. Sjukligheten
ökades i förfärande grad och enligt Oxenstjernas rapport af d 17
april 1719 voro 500 man af regitet då sängliggande och otjänstbara
af bunger och mattighet.?
Naturligt kunde väl vara, om man i det längsta uppsköt att
sända mot fienden ett så i alla afseenden svagt reg:te. Men nöden
bar ingen lag och då ryssarne, efter att den 14 juli bränt Bo herr-
gård, d. 21 åter visade sig mellan Vaxholm och Stäket, måste alla
tillgängliga trupper användas. Med öfverste v. Dahlheim vid fortifika-
tionen afsändes Östgöta tremänningsregemente till Stäket, så väl för
att där verkställa försänkningar och uppföra fältbefästningar. som
för att användas vid dessas försvar. I retranchementet söder om
knapens hål förlades 1 bataljon under major Bock och den öfriga
styrkan tjänstgjorde dels i skansen vid Stäkets krog, dels i reserven
’ En för tidsförhållandena betecknande händelse, timad under deuna kom-
mendering i Nyköping, må här anföras. Eno of Karl XII utgifven förordning af
d. 31 mars 1715 gaf värfvare rättighet att till soldater taga alla gesäller, som
höllo frimåndag eller om måndagar funnos på krogar och källare. 4 handtverks-
gesäller, som af officerare anträffats på en krog i staden en måndag, togo :på
xrand af denna förordning till soldater. Klagan fördes däröfver vid krigsrätt och
en postskrifvare vid namn Björk, som sökte hjälpa gesällerna, sände dem då en
biljett med uppmaning att säga, att de varit på väg bort med arbete. Biljetten
blef emellertid upptäckt och Oxenstjerna yrkade, att postskrifvaren för detta försök
skalle själf dömas till krigstjänst. Den lilla biljetteu fiunes ännu kvar bland
de i riksarkivet förvarade handlingarna rörande reg:let.
2? ptt bättre förhållande synes dock sedermera inträdt, ty mönsterrullan för
4. 14 nov. upptager ej mera än 298 man sjukv.
Hist. Tidskrift 1894. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
