Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 G. DJURKLOU
sådant att det på lif och ära går, skall domaren sändas till
kurian att där straffas, men må ej afsättas.. När denna skrift-
ligen affattade förklaring upplästs och aflämnats till Jöns Gere-
kesson, och han begrundat dess innehåll,’ insåg han att den
öfvermodiga hållning, han förut antagit, icke längre kunde blifva
honom till hjälp. Han uppsteg från sin plats och vändande sig
till konungen yttrade han i ödmjuk ton: »Stormäktigste konung!
I de klagomål, som nu emot mig anföras, finner jag att lagen
är mig emot. Om därföre Eders konungsliga majestät, som från
barndomen omhuldat mig, har något särskildt emot min person,
så öfverlämnar jag mig själfmant, fritt och otvunget åt eders
konungsliga nåd» Denna undergifvenhetsförklaring, som genast
skriftligen uppsattes samt af båda ärkebiskoparne äfvensom de
närvarande biskoparne beseglades, och hvaraf en kopia skulle
sändas till romerska kurian, upptogs af konungen med synnerlig
välvilja. Han förklarade, att han vid skärskådandet af de svåra
mål, hvaruti ärkebiskopen var invecklad, skulle låta honom
vederfaras all den ynnest, han utan orättvisa emot dessa sina
fattiga undersäatar visa kunde. Men då ärkebiskopen härutinnan
mycket felat äfven emot den apostoliska stolen, kunde han icke
kasta sig själf i fara. Många andra af hans undersåtar hade
ock emot ärkebiskopen klagat öfver svårt förtryck, löftesbrott,
olaga häktning, plundring och sköfling af andeligt gods m. wm.
och vid sädant förhallande skulle hans återvändande till Sverige
där framkalla ännu större oreda än förut, hvarföre han förkla-
rade sig nödsakad att kvarhålla honom, dock med all den vörd-
nad, som hans stand tillkomme.
Detta är hvad ett vidlyftigt nutariatbevis om tvisten emellan
Ludbert och Gottschalk meddelar om det stora rådsmötet eller
herredagen i Köpenhamn 1419. Redogörelsen för detta tviste-
maäl har mahända blifvit mera omständlig än ämnet kan anses
förtjäna, men afsikten härmed har varit att framhålla så väl
de olika formerna för laga fästning under medeltiden, som ock
de irrgangar, hvaruti en rättssökande den tiden kunde invecklas
och som ofta nog tvang honom att stanna på halfva vägen.”
! His scriptis nuditis, lectis, perlectis et intellectis et iisdem cribratis et
ponderatis.
? Strinnholn uppgifver, att man under medeltiden fann vid kyrkans dom-
stolar en ordentligare, billigare och mera oväldig rättskipning än fallet deuna tid
var vid de världsliga. (Sv. folkets Hist. III, s. 629). Ludberts rättegång bekräf-
ter icke detta påstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
