Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE D. T. OCH GUSTAF TROLLE 1514 — 1517 323
försäkrat sig vilja lefva och dö i försvaret mot kouuiig
Kristian samt att de, enligt riksföreståndarens utsago,
ut-bcdt sig af honom, att han ingalunda skulle upphäfva
belägringen af Stäket för det svek och förräderi, som
ärkebiskopen öfvat mot sitt fädernerike. De i Arboga samlade
biskoparne och herrarne hade likväl utverkat af
riksföreståndaren, att han skulle försöka en underhandling med Gustaf
Trolle; och Sten Sture tyckes äfven hafva lofvat biskop
Vincent, en af de ifrigaste fredsmäklarne, att så snart han
själf kommit tillbaka till lägret vid Stäket skulle Erik
Trolle mot borgen få återvända till sin gård. Om
förenämnda underhandling med Gustaf Trolle berättar Sten
Sture följande:1 »Jag sände efter rikets råds begäran bud
med Nils Eskilsson och Måns Gren och nagra audra flera
till ärkebiskop Gustaf på Stäket begärande vara i tal med
honom som jag i Arboga lofvat hade, lät säga honom att
rikets råd rådde och begärde af honom, att han skulle
öfvergifva det obestånd ban med Stakets slott emot riket och
mig och den menige man företagit hade och blifva vid sin
domkyrka och biskopsdömet och ej draga konung Kristian
in i riket med Stäkets slott, som ärkebiskop Jöns gjorde
gamle konung Kristian, gamle ärkebiskop Jakob gjorde
konung Hans ... Därtill svarade han, att han aldrig ville
uppgifva Stäkets slott eller gä därifrån så länge hjärtat
är helt i buken på honom, och låssade sina bössor från
slottet mot de gode män, förrän de väl kommit i skydd igen.»
Af dylika ord och uppträden à ömse sidor kunde icke
framgå någon försoning. Någon tid. därefter fick
riksföreståndaren veta — genom förhör med den tillfångatagne
(ärke-biskoplige) fogden Bengt Laurensson — att ärkebiskopen
mottagit bref från konung Kristian med löfte, att konungen
skulle löna dem dubbelt igen som höllo med honom. Vid
underrättelsen härom förstärkte Sten Sture
belägrings-manskapet vid Stäket, och detta föranledde — som
riksföreståndaren själf påstår — Gustaf Trolle att själfmant
anhålla om ett samtal med honom. Det var andra gången
1 II. S. H. anf. ät., s. 82. Steu Sture nämner äfven »herr eleetus»
bland budbärarne — möjligen menas härmed Hemming Gadd, som fått
behålla sin gamla titel och som äfven sedermera t. ex. i aktstycket af d. 23
nov. 1517 kallas »eleetus».
Bist. Tidskrift 1897.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
