Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 33;")
Åtskilliga af de franske lärde, som under Christinas tid
besökte Sverige, äro föremål för rätt utförliga artiklar i Eugene och
Emile Haags förträffliga, redan nämnda biografiska arbete La France
Protestante, hvaraf en ny upplaga påbörjats under redaktion af H.
Bornier. Här finner man uppsatser 0111 Bochart och Salmasius samt
äfven om Boeclerus. Från den senare förvarar Biblioihèque
Nationelle i Paris åtskilliga bref (i coll. Boulliau); likaså från Salmasius.
Nämnda bibliotek hyser också ett stort band bref till Salmasius
(sign. Nouv. Acq. Fr. 3930). Dessa senare bref, som jag haft
tillfälle genomgå, kasta i vissa afseenden en ny belysning öfver
förhållandena vid Christinas lärda hof.
I nämnda handskriftband, som dock blott innehåller en del af
Salmasii korrespondens, märkas bland svenskar endast E.
Figrelius-Gripenhielm representerad med ett bref1 och Laurent Canthersten
med ett.2 Största intresse tilldraga sig de nitton brefven från
Bourdelot, det första dateradt Paris i maj 1G47, det sista
Helsingborg (»Elsenborgue») i juni 1653. De flesta af dessa Bourdelots
bref röra lians vistelse i Sverige och förhållande till den svenska
drottningen. Till henne var han just rekommenderad af Salmasius,
hvars vänskap han ärft, såsom lian säger i första brefvet, sà la mort
de mes Oncles». Ofta beröres Salmasii bekanta obehagliga tvist
ined Vossius, en för den förre särdeles ömtålig punkt, hvari
Bourdelot — som jämte franske ministern Chanut var hans förespråkare
hos drottningen — icke kunde verka nog till hans belåtenhet. Om
Naudée. Du Fresne, Bochart och Huet, som samtidigt vistades i
Stockholm, meddelar Bourdelot åtskilligt af intresse. Likaså om den
unge tyske lärde Mejbom. I okt. 1652 skrifver Bourdelot att han,
för att göra Salmasius till viljes, hos drottningen föreslagit Mejbom
till underbibliotekarie. Det famösa uppträdet, då Mejbom skulle
gifvit Bourdelot en örfil, synes icke vara mycket vidrördt; i det
sista brefvet yttrar den senare dock sannolikt med hänsyftning
därpå: »Meybomius ma fait rechercher disant quon lavoit ecliaufé et
quil en estoit dans le repentir. Bourdelot gör också flerstädes
antydningar om sitt förhållande till hofvet och stormännen i Sverige.
Vid hans afresa hade grefve Magnus [Gabriel de la Gardie]
ändtligen mottagit, honom ocli då varit mycket artig samt. beklagat, att
man gifvit honom falska uppgifter om Bourdelot; »allt förklarades
fullständigt», tillägger den senare. »Mr le comte Errich» [Oxen-
1 Dateradt Haag i mars (årtalet otydligt, månne 1650?) och hållet i
en ytterst artig och ödmjuk ton. Figrelius, som var handledare för Gustaf
Carlsson Banér och torde åtnjutit Salmasii undervisning i Leiden, befann
sig sannolikt på återresan från Frankrike; med brefvet sände han Salmasius
en sin skrift, sannolikt det »diagramma epicnm» han låtit trycka i Paris
(jmfr mitt ofvan nämnda arbete om Sverige och Holland s. 93 f.). I en
efterskrift tillägger F.: »Gustave Banior vous baist très huniblement les
mains et vous oifrc ses très humhles services».
2 Dateradt Haag i mars 1650 och handlar om Salmasii resa till Sverige.
C. befann sig då på en kommersiell beskickning i Holland. Äfven han var
sannolikt Salmasii lärjunge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
