Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DER DREISZIGJAHRIGE KRIEU BIS ZTJM TODE GUSTAV ADOLFS 9
vara dikterad af den svenske konungen och angifva plauen och målet
for hans verksamhet i Tyskland. Som medel att åstadkomma de
tyska protestanternas anslutning och sammanhållning angifves här
följande förfaringssätt: »Man könnte als Hauptgrund setzen: welcher
Gestalt die Absichten der Katholiken und der Evangelisten so scharf
einander entgegen wären, dass Der für thöriclit zu halten, der nicht
unzweifelhaft erkennen und bekennen müsste, dass ein Theil den
anderen durch die Waffen zu Grunde richten müsste. keinen
Mittel-dingen aber, als der gütlichen Vergleichuug getraut werden könnte».
— Denna passage citeras hos Klopp vid fem olika tillfällen (I: 320,
II: 331, 535, 650 och 806), men alltid i någon mån olika och
alltid med förändring af originalets »als der till »oder» eller något
dylikt. På detta citat har förf. byggt sin grunduppfattning af Gustaf
Adolf, och eidigt denna har målet för konungens lifsgärning varit
ingenting mindre än »erbarmungsloser Krieg bis zur Vernichtung» —
katolicismens utrotande.
Egentligen vet hvarenda läsare 110g mycket 0111 Gustaf Adolfs
beteende mot de tyska katolikerna för att ej fästa nägot afseende
vid en dylik framställning; meu då förf. lagt detta citat jämte ett
annat i samma urkund (I: 310) till grund för bela sin uppfattning,
må det påpekas, att nämnda citat endast angifver ett af medlen
att förmå slösinta protestantiska makter att framför gagnlösa
underhandlingar föredraga verksam handling. Målet für det gemensamma
företaget (das letzte Ziel des Krieges) angifves uttryckligen i samma
urkund vara »die Unterdrückung der Katholiken in der Art, dass
die Evangelisten gegen die Nachstellungen derselben gesichert seien>.
Urkunden i fråga förekommer hvarken hos Styffe eller i
Krigshistoriskt Arkiv, och Klopps källa, Söltl, anger ej med ett ord, till hvad
sammanhang den hör. Klopp hänför yttrandet utan vidare till den
tidpunkt, som bäst passar honom, nämligen till konungens
förhandlingar med rådet 1629.
Det var sålunda Gustaf Adolf, som först afgjordt proklamerade
religionskriget — ej till försvar för den protestantiska, titan till
anfall på den katolska kyrkan •—- och därigenom gaf kriget »den
hässlichsten Charakter» (II: 855). Att lian ändå iakttog en viss
måtta, tillskrifves Bärwaldefördraget, som i detta afseende band hans
händer. Ocli för öfrigt, tillägges det, iakttog konungen endast i
början af sitt uppträdande pä en plats sina förpliktelser i detta
fördrag. I längden fick den hycklade toleransen vika för de svåraste
förföljelser (II: 654—657). De bevis, som för denna öfverraskande
uppgift meddelas, ådagalägga intet annat- än det, att katolikerna ej
mer än protestanterna voro fritagna frän de ined krigets fortgång
följande hemsökelserna.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
