Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCRIPTORES LATINI MEDII ÆVr SVECANI
83
manhängande fysiologiska förändringar. Egendomligt är i hvarje
fall, att Birgittas hallucinationer började just vid samma kritiska
ålder, och detta häntyder onekligen på ett samband mellan de
kvinnliga sierskornas uppenbarelser och vissa rubbningar af stor
betydelse i en hysterisk kvinnas lif. Detta gör mig också böjd att
tillmäta den nyss citerade gamle biografens uppgift ett större värde
än hvad prof. Paulson gjort. Men båda åsikterna kunna ju
förenas. Tydligt är, att vi hafva att betrakta Pars III blott såsom ett
af magister Johannes gjordt förarbete för Petrus de Dacias
skildring — ett förarbete, som dock aldrig kom denne till handa och
som därför belt enkelt fogades till dennes ej afslutade biografi.
Att denna relation upphörde i anledning af den svenske
minnes-tecknarens död — om än ej just vid den tidpunkt man i Stumbelen
tick kännedom om dödsfallet — är nog ytterst antagligt, men den
gamle biografens uppgift kan det oaktadt vara sann.
Det 1111 samlade materialet blef emellertid liggande utan att
vidare uppmärksammas ända till 1339, då åtskilliga underverk
inträffade, som åter bragte Kristina i erinring, och tvänne collegia
stiftades till hennes ära. Hos påfven gjorde man äfven anhållan
att få henne förklarad för helgon, och såsom en förberedande åtgärd
härför — det är prof. Paulsons tydligen riktiga förklaring —
sammanfördes allt det biografiska material, som fanns, i en enda
handskrift, den som nu förvaras i Jülich, och denna bör således härröra
från tiden omkring 1340. en tidpunkt, till hvilken äfven stilen
hänvisar.1 Med ledning af detta skrefs slutligen den biografi, Vita
ano-nymi, som ofvan omtalats och hvilken antagligen skulle tjäna såsom
stöd för petitionärernas begäran bos påfven. Detta förfaringssätt är
åtminstone i full öfverensstämmelse med hvad som eljes var brukligt.
Det historiska värdet af den nu publicerade Pars II bör enligt
min mening sättas mycket högt, särskildt af oss svenskar. De
tillfällen vi eljes hafva att blicka in i medeltidens känslolif äro nästan
inga. Vi hafva väl en serie af offentliga handlingar, men dessa
säga oss naturligen föga, huru medeltidens människor kände och
tänkte — i hvarje fall få vi icke nägon omedelbar och åskådlig
föreställning — och endast undantagsvis gifva de oss några inblickar
i tidens privatlif. Medeltidens mera litterära skrifter äro till större
delen öfversättningar, och endast Birgittas revelationer och
Erikskrönikan hafva någon större, originell betydelse. Men för
kännedomen om medeltidens privatlif stå de dock i värde oerhördt
tillbaka för Petrus de Dacias arbete. Den bild, detta gifver oss af de
1 De redaktionella åtgärder, magister Johannes företagit, hade
antagligen blott bestått i samlandet af materialet. Från Sverige hade han först
fått Pars T, som sändes, medan Petrus ännu lefde, ocli sedermera Pars II,
som skickades efter dennes frånfälle. Jämte dessa delar förfogade han öfver
sitt eget förarbete för Petrus’ biograti öfver Kristina samt en samling bref.
Omöjligt är icke, att denna brefsamling först 1340 fogades till Pars II och
att Pars III likaledes först vid den nuvarande handskriftens utskrifvande
fogades till såsom en fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
