- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
20

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

fi. LAGERBRING

lig krigare, och ej den krypande hof smickrar en;1 snart tillvann
sig Lagerbrings öppna okonstlade språk hjältens förtroende och
ynnest.» Och landshöfding v. Troil gifver af hans karaktär följande
skildring: Med ett varmt hjärtas hela hängifvenhet och beundran
var han fästad vid den gamle hjältekonungen och tvekade därför icke
att till honom frambära hvad ingen eller blott få vågade.1 I)a
general Döbelns lif, efter intaget i Hamburg, sväfvade i den yttersta
fara, var det Lagerbring, som för sin gamle, tappre general inlade
så varma förböner, att han lyckades blidka dåvarande kronprinsens
rättmätiga vrede och för den fordne befälhafvaren utverka en
mildare bestraffning». Ocli vidare säger v. Troil: »En fader för sina
underhafvande, liksom för sina soldater, älskad och vördad af dem,
som stodo under hans befäl, glad, vänlig mot alla, stundom häftig,
men på ett sätt, som drog hjärtan till sig, icke aflägsnade dem,
/lärdfri till sitt väsende, ßäckfri till sin vandel, ridderlig till
sina tänkesätt,1 saknas general Lagerbring af armén såsom en
ibland dess ädlaste chefer, af fäderneslandet såsom den, hvilken
1809 verksamt bidragit till dess räddning.»

Denna karakteristik stämmer just icke så väl öfverens med den
karakteristik, herr 11. gjort af samme man. Och oin också de
blomster, en minnestecknare strör öfver en afliden person, ofta nog
skimra i mera granna och prunkande färger, än de blommor, som
bestås en ännu lefvande, så måste dock äfven de förstnämnde
alltid hafva sin rot i och hafva uppvuxit ur verklighetens fasta mark,
hvadan icke ens den mest välvillige minnestecknare kan göra en
listig, förslagen, inställsam ränksinidare» till typen för en
riddersman.

Jag är för öfrigt i tillfälle att anföra så ofantligt inånga
vittnesbörd i afseende pä Lagerbrings karaktär, vittnesbörd, som också
till fullo öfverensstämma med den uppfattning af honom, som ännu
genom familjetraditionen fortlefver och bevaras, att herr H:s
fantasier i detta ämne torde fä anses fullständigt skingrade och
oskadliggjorda. Herr H. har för öfrigt denna gång haft oturen att
angripa en man, hvars bortgång icke faller så långt tillbaka i tiden,
att det icke ännu finnes många lefvande personer, som personligen
kände general Lagerbring, och hvilkas uttalanden därför måste
tillerkännas den största betydelse. Jag har också, sedan herr 11. fick
i Historisk Tidskrift sin afhandling införd, mottagit mer än ett bref
i detta ämne. Sålunda använder generalmajoren O. M.
Björnstjerna, som många gånger i sin ungdom var i general Lagerbrings
hus, i ett bref, som jag från honom erhållit, uttrycket »eder högt
vördade farfader», och från en af Sveriges nu lefvande mest
representative män, kanslern tör rikets universitet, f. d. statsrådet
von Ehrenheim, har jag mottagit ett bref, som jag tillåter mig att
i sin helhet återgifva, då jag därtill erhållit rättighet. Statsrådet
Ehrenheims bref är af följande lydelse:

1 Kurs. af mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free