Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underrättelser
185
af samma namn, äfven kallad Erik peregrinus, från den finske
missionsbiskopen Henrik (hvad finnarne» omvändande beträffar),
samt sist och icke minst från ingen mindre än den gamle solguden
Frö eller Frej, till hvilken namnet Erik bland andra skulle vara ett
attribut. Den ryktbara eriksgatan skulle sammanhänga med den
hedniska seden att kringföra Frös bild på en vagn för att därigenom
främja årsväxten. Därjämte ha åtskilliga drag på den legendariske
Erik öfverflyttats från konung Sverker den gamle, de nämligen, som
angå hans verksamhet för kristendomens införande. Vi hoppas vid
ett senare tillfälle kunna återkomma till en närmare granskning af
dessa märkliga angrepp på våra gamla historiska traditioner.
— I tidskriften Nordisk Revy för 1897 har hr J. Kreüger
offentliggjort en serie artiklar under titeln Johan III och den
katolska reaktionen, hvilka äfven utdelats i separattryck.
Afhandlingen stöder sig i allt väsentligt på aflidne lektor Ahlqvists i
riksarkivet förvarade samlingar af afskrifter och anteckningar ur arkiv,
särskildt det vatikanska, och ur tryckta arbeten. Några egna
arkivstudier synes förf. ej hafva gjort och hans litteraturkännedom är
likaledes väsentligen begränsad af Ahlqvists anteckningar. Det synes,
att döma af innehållet, ej gärna vara möjligt, att förf. själfständigt
studerat ens så bekanta arbeten som Anjous kyrkohistoria och
Thei-ners »Sverige och dess förhållande till den heliga stolen». Schilcks,
Annerstedts och Ödbergs arbeten äro ej använda, och endast några
enstaka tämligen godtyckligt valda nyare verk utöfver nyssnämnda
anteckningar citeras. Under sådana förhållanden kunde skriften
förbigåtts med tystnad, om ej förf. själf genom talrika urkundscitat
och noter gifvit densamma ett utseende af vetenskaplighet, som
påkallar vårt omnämnande. Det måste då, ledsamt nog, sägas, att
afhandlingen icke blott saknar all vetenskaplig betydelse utan äfven
röjer en sällsynt och nästan oförklarlig oförmåga att reda sig med
en historisk bearbetning. De latinska citaten, strödda i text och
noter, formligen vimla af tryckfel och göras ej sällan genom
förbigående eller missläsning af ord fullständigt meningslösa. De
främmande namnen äro ofta sida efter sida felskrifna och stundom
nästan till obegriplighet travesterade (t. ex. Elubutus Känguistus i
st. f. Hubertus Languetus). Personerna äro gång efter annan
förväxlade med hvarandra på ett mycket sällsamt sätt (t. ex.
kardinalen från Como med kardinalen Commendone, Laurentius Magnus
med Klosterlasse). Referaten af aktstyckena äro vanligen så rika på
förbiseenden och felaktigheter, att de verkligen ej äro användbara.
Faktiska misstag möta öfverallt. Skildringen af Sveriges kyrkliga
förhållanden är ofullständig och delvis oriktig på grund af
otillräcklig sakkunskap, oc.h det förhåller sig föga bättre med skildringen
af den utrikes politiken (t. ex. i fråga om Katarina Jagellonica»
italienska arf). Kapitlen om Possevinos beskickningar till Sverige och
om förbindelserna med kurian genom Typotius äro på grund af
förekommande »oegentligheter» mycket vilseledande. Odaterade
Hut. Tidskrift 1898. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
