Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristian v i slaget vid lund
203
låter honom taga den naturliga reträttlinien öfver
Kjef-linge. Det hela visar, att det här blott är frågan om ett
löst rykte, att konungen skulle ridit ned sig på isen;
Bielke placerar händelsen, ehuru tvekande, vid vadställena,
Dahlberg, hvars relation genomsetts af Karl XI själf, sätter
den vid Kjeflinge, ehuru där fanns en bro och ridt öfver
isen således var öfverflödig.
Lätt förklarligt är emellertid, om man på den svenska
förföljande flygeln, som ej gärna kunde hafva klart för sig,,
att bakom densamma Kristian stannat med några få
följeslagare, trodde, att han fanns bland alla de andra flyende,
då man ju sett honom bland de på morgonen framryckande
och kämpande danska skvadronerna. Det är också
förklarligt, om man bland de flyende, som sett hela flygeln
sprängas, också trodde, att konungen fanns någonstädes bland
de åtskilda hoparna. Att detta troddes framgår dels däraf,
att fångar sade general Fersen, att Kristian V var ute på
åns is,1 dels af det allmänna ropandet bland de soldater,
som kommit öfver ån, att man skulle följa konungen till
Landskrona. Redan nu höres detta tal: för öfrigt ett godt,
sätt att bemantla sin egen olust för vidare strid. Hvad
för öfrigt angår ryktet om de från Vallkärra kommande
ryttare, som togos för hästgardet, torde det nere vid ån
vid vadställena varit ganska svårt för svenskarne att säga,
att ryttare, som i galopp nalkas ån, komma just från
Vallkärra. Att de kommo från den västligare delen af
slagfältet kunde man väl se, men svårligen mera. Det
antagandet kan göras, att dessa ryttare, som säkert måste
tänkas infinna sig vida senare än den vänstra flygelns
flyktingar, äro några af Brockenhus’ dragoner, som måst
fly samtidigt med Cicignons infanteri. Som vi sett, gick
det så med öfverste Steensön, som följt Brockenhus’
dragoner, och det är då, som förut sagts, troligt, att en del af
dessa också dragit sig mot ån och att de tagits för
hästgardet. Cicignons folk kommo först efter handgemäng fram
till ån och öfver; dragonerna hafva väl då haft lika lott,
och det är på en sådan strid Bielkes bref syftar.
Vi antaga då, att Kristian V icke lämnade slagfältet
från Vallkärra klockan ett, utan stannade kvar, då nu
1 Björlin, sid. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
