Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
J. a. laöbemakk
långt, att de kunde börja att anlägga 3 batterier mellan
klyftorna på den s. k. »Stude-kollen», omkring 600 steg
bakom Gtildenlöwe. Den 25 började kanonaden såväl mot
denna skans som mot hufvudfästningen. Sedan man skjutit
bresch, stormades och intogs skansen den 27 på
eftermiddagen af 200 grenadierer. Kanonerna därstädes hade
kommendanten redan förut låtit förnagla. Svenskarne hade
lyckats att närma sig skansen tämligen oförmärkt.
Omsider blef dock löjtnant P. Vibe, som förde befälet öfver den
där förlagda truppen, genom en skiltvakt gjord
uppmärksam på att svenskarne ryckte an. Han rusade då med 12
man ned för en stege, som man plägade begagna, när man
ville komma ned eller upp i densamma, men då svenskarne
trängde på, måste de kvarvarande draga upp stegen, så att
Vibe och hans manskap ej kunde komma tillbaka, utan
måste retirera till hufvudfästningen och omtala hvad som
händt. Kommendanten sände genast manskap till
undsättning, men detta drefs tillbaka af kapten De la Valle. Vid
stormningen hjälpte konungen själf till att resa stormstegar
mot muren, som han själf var den förste att bestiga,
»haf-vandes allenast öfverste Bousquet framför sig.» I skansen
funnos då endast en underofficer och 18 man. Efter ett
kort motstånd bådo dessa om pardon, då underofficeraren
och 16 man togos till fånga. Svenskarne förlorade en
in-geniörkapten (Destrain), en löjtnant och 3 gemene.1
Efter Gtildenlöwes intagande har konungen haft för
afsikt att lämna ledningen af belägringen af Fredriksten
med dess utanverk åt general Dllcher och själf begifva sig
till Glommen för att skyndsamt öfvergå denna flod och
afskära den norska härens förbindelse med Kristiania.
öfverste Stenflycht berättar nämligen, att konungen redan den
11 november frågat honom, om han kunde uppgöra något
1 Landsberg berättar i sin relation, att svenskarne började öppna ain
tranchée vid Skoningsfossen, hvarest de gjorde faschiner och skanskorgar.
»Plau af Fästningen Fredriks-Hall med des ataque» med åtföljande
beskrifning och gravyr af Joh. van der Aveelen. Hist. Svec. 211, Nord. saml.
Uppsala bibi. Denna beskrifning öfverensstämmer i det allra närmaste med
»Anteckningar i en karta i Krigsarkivet». Palndan-Mullers anf. arbete,
s. 141 och 142. Af olikheterna mä nämnas att i »Plan» uppgifves, att en
kapten Attenstuben skjutits hvilket ej omtalas i »Anteckningar», att
tranchéen fördes natten **/n 861 steg, men i Anteckningar uppgifves blott
800, att 400 man arbetat natten ï7/n och 200 natten *°/u, men i
Anteckningar uppgifves antalet 100 och 300 respektive.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
