- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
339

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

üR JON JONSSONS VANDRINGSBOK 1582—1620

339

altidh bedröfva! Item the som vandra af it landh och in igenn, the
tappa eLler lida armott. Mann »kall icke kiöpa eller sülia p& the
dagh&r, icke gifva sigh heller till rätta medh någon.

Dagarne äro följande: 1, 2, 4, 6, 11, 12, 29 januari; 11, 17,
18 februari; 1, 4, 14, 15 marg; 10, 17, 18 april; 1, 15, 18 maj;
6 juni; 17, 21 juli; 10, 18 augusti; 10, 18 september; 6 oktober;
6, 10 november saint 6, 11, 18 december.

Hyllar antecknaren sålunda i detta afseende tidens öfvertro, gör
han det äfven i annat afseende. Åtminstone antecknar han
samvetsgrant, huru barnen voro födda under kräftans, oxens, fiskarnes
tecken o. s. v.

En mängd blad i handskriften äro oskrifna.

Vandringsbokens ägare har det intetsägande namnet Jon
Jonsson. Fadren, »herr Jon Jonsson», var, såsom sonen uppgifver,
kyrkoherde i Vissefjärda, dog 1620 vid 90 års ålder, hade varit tre
gånger gift och haft sjutton barn. Modren hörde till den bekanta
småländska knapesläkten Hjort till Elmteryd, hvars medlemmar
under 1500-talet ständigt möta bland Smålandsfrälset. Måhända
var det från detta håll den unge Jon ärfde äfventyrs- och
krigslusten. Han slog nämligen presten ur hågen och gaf sig, aderton
&r gammal, ut till hans fnrstl. nåde hertig Karl, som han sedan
med få afbrott följde till slutet af 1605, då han blef faktor öfver
vapensmidet i Arboga, Eskilstuna och Nerike.1 Därmed var hans
lifs romantik slut, och hans anteckningar förlora hädanefter ock sitt
egentliga intresse. 1612 blef han både tullnär, faktor och fogde i
Arboga, blef emellertid af med sina tjänster 1613, men blef 1614
tullnär i Vesterås. Längre fram finner man honom än som rådman,
än som borgmästare i Arboga. Dödsåret är okändt, men han lefde
ännu 1663, då hans hustru dog.

Jon Jonsson gifte sig redan vid 23 års ålder och hade en stor
skara barn, af hvilka dock många dogo vid späd ålder. De
öfverlefvande kallade sig Palmgren. Huruvida släkten fortlefvat på
mans-sidan är icke bekant. Döttrarne gifte in sig i borgerliga familjer.
En linie har hofintendenten örnberg lyckats följa genom familjerna
Pahl och Furtenbach till den ännu lefvande släkten Alexanderson;
en annan leder till släkten Palmroth.

Jon Jonsson synes ha börjat som en ung man med ganska vaket
öga, som uppfattade omgifningarna, och med en hand, som ej tycktes
varit alltför ovan att föra pennan. Delvis torde hans »vandringar»
vara skildrade ur minnet, delvis, såsom då han angifver bestämda
data, synas de förutsätta samtida anteckningar. Det var visserligen
en ringa plats han intog i hans furstliga nådes följe, och de iakt-

’ Uppgiften, àtt han 1605 blef »ståthållare» på Gripsholm, torde, hvad’
titeln angår, vara öfverdrifven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free