Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
det var ett af de första stora försöken att i den germaniska världen
realisera ett verkligt statsbegrepp. Karl den store grep in under
en begynnande brytning mellan olika samhällsklasser. Det fria
folket höll på att klyfvas i tu: å ena sidan en mer och mer fredlig
jordbrukareklass, den senare allmogen; å den andra en
aristokratisk krigareklass, den senare adeln, som närmast representerade det
fomgermaniska frihetsbegreppet och ärfde de folkfries ställning.
Karolingerna sökte skona de förra, men sågo sig af omständigheterna
tvungna att gynna de senare, och förhållandena blefvo dem snart
öfvermäktiga. Allmogen sjönk allt djupare ned i ofriheten, bunden
vid jorden, och stormännen växte för en tid konungamakten öfver
hufvudet. Feodalstatens öfvergångsform mellan de första germaniska
statsbildningsförsöken och den moderna staten uppstod.
Liknande förhållanden möta i Danmark under Valdemarernas
tid. Landskapen enas till ett mäktigt rike men under stora sociala
förändringar. Den stora mängden af små själfägande bönder ägnar
sig mer och mer åt jordbrukets fredliga värf. Den gamla
ledings-skyldigheten omordnas, fördelas efter jordegendomen och blir en
endast periodvis återkommande plikt, under det att det allmänna
landvärnet fortfarande åligger alla fria. Ledingsplikten böljar till
och med allt oftare aflösas genom en afgift, en skatt. De gamla
bondehöfdingarne sluta sig åter närmare till konungen, blifva hans
män, men många bland de egentliga bönderna föredraga att
fortfarande göra vapentjänst, när de därtill kallas, mot befrielse från
de insmygande skatterna, samla sig likaledes kring konungen såsom
en vidare krets af dennes män och erbjuda sig äfven som organ för
den börjande förvaltningens uppgifter; de blifva »herremän». En
viss jämvikt råder ännu, men snart börjar den endast jordbrukande
allmogen stiga allt djupare ned i ofriheten, »herremännen» växa
upp på bekostnad både af bönderna och af konungamakten.
Statsbegreppets seger öfver provinsialismen medförde äfven andra
förändringar. Valdemarernas tid är tiden för de första stående
skatternas uppkomst i Danmark. Den första skatt af detta slag
var enligt förf. »stud», en fixerad gärd i stället för den- obestämda
skyldighet landskapen förut haft att underhålla konungen med hans
följe på de periodvis återkommande besöken i hvarje landskap eller
den s. k. gästningsskyldigheten. Ledingsväsendet blef icke blott
närmare ordnadt utan för reglering af ledingsaflösningen,
»ledings-laman» i Sverige, genomfördes en formlig skattläggning af jorden
efter olika grunder i olika landsdelar. Uppbördssättet ordnades,
kronans inkomster ökades, men skatternas tryck fördelades jämnare
genom den nyss antydda skattläggningen.
Valdemarernas tid var ock en tid af stort ekonomiskt uppsving.
Förf. meddelar med afseende därpå en rad intressanta och
öfverraskande beräkningar. Den odlade arealen var större än på
1600-talet. Kronans bruttoinkomster beräknas till en sannolikhetssiffra
af omkring 50,000 mark silfver, i köpkraft motsvarande 10 millioner
kr., i värde en million tunnor spannmål. För Kristian IV:s tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
