- Project Runeberg -  Om luft och bad m.m. vid Marstrand /
148

(1862) [MARC] Author: Truls Johan Hartelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eningar liil syror, baser och salter och finnas i kroppens
olika väfnader. Det har förut blifvit uppgifvit, att de
hårdaste delar i vår kropp neml. benen, senor innehålla
omkring hälften vatten och andra delar vida mer, så att vår
kropp består af ända till 2/3:delar vatten. Om man kallar
detta vatten och de omnämnda syror, baser eller salter
oorganiska kroppar, så får man fyra grupper:
Ägghvitehaltiga kroppar, — Fettbildare eller socker, — Fett, —
Oorganiska kroppar,

Om man tager mjölet af något af våra vanliga
sädesslag, gör deraf en deg, och arbetar denna på en
hår-sikt under ständigt tillsättande af vatten, så får man en
substans på sikten, som man har kallat växtlim, glutin,
hvilken liknar de förutnämnda ägghvitehaltiga kropparna,
al-bumin eller musculin. Hvete, råg, korn, hafre och bohvete
hafva i sitt mjöl omkring 46 procent af denna
qväfve-baltiga substans. Alla vegetabiliska ämnen, som förtäras
här eller i tropiska länderna innehålla mer eller mindre
växtlim. Skidfrukterna: bönor, ärter, vicker m. fl. samt

kålsorter, cbampignon hafva större procenthalt af växtlim,
än förutnämnda sädesslag, deremot potatis, ris hafva
mycket mindre.

Den substansen, som gick igenom sikten är
hufvud-sakligen stärkelse. De vegetabiliska födoämnen innehålla
en stor mängd stärkelse: våra vanliga sädesslag innehålla
mellan 60 och 70 procent. Stärkelsen förvandlas till
socker uti många växter: hos mogna drufvor, sockerröret,
vid mältning och vid grodd i allmänhet, ofta vid beredande
af föda. Stärkelse och socker blifva således fettbildare.

1 växtriket, inom den föda vi häraf förtära, finnes
en mängd oljor eller fett. I det torra mjölet af de
vanliga sädesslag är fettet omkring 4 procent, men det finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:08:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htjomluft/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free