Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dugtig och arbetsam som få, och aldrig kunde
man komma på henne med den minsta
oärlighet; men det hjelpte icke, hon var och
för-blef Tjuf-Lotta.
Det var vid denna tid som Karr nedsatte
sig i trakten som arrendator. Han fattade
intresse för flickan och tog henne i sin tjenst.
Hos honom stannade hon i två år, och tillvann
sig allt mera hans förtroende, så att hon
slutligen fick hela husets skötsel i sin hand i stället
för hustrun, som var klen och sjuklig.
Men det oaktadt kunde hon icke trifvas
der hemma. Hon längtade bort, så att hon
blef blek och mager; länge försökte han
öfver-tala henne att stanna, men då han såg att det
var förgäfves, skaffade han henne en plats i
Stockholm. Och så for Lotta bort.
Men då hon efter femton års förlopp åter
kom tillbaka kom det gamla namnet åter i
svang. Men nu rymde Lotta icke fältet, hon
stannade kvar och upptog striden. Och allt
efter som hennes anseende steg, — ty hon
förstod att ingifva aktning nu mera, — utplånades
äfven den ärfda skammen, tills slutligen
»Tjuf-Lotta» blifvit alldeles begrafven och »madam
Rask» stigit ren och oförvitlig upp ur grafven.
Men det var ingen som förstod, att detta
var hennes lifs största seger, lika litet som man
anade, att det var för att vinna denna
upprättelse som hon återvändt till sin hembygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
