Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett ganska betydligt område har äfven den diftong, eller
rättare, de diftonger, till hvilka det långa ē-ljudet i
sydskån-ska (och rikssvenska) se, sten, gren etc. utvecklats. Gränsen
åt söder för diftongområdet går i detta fall mellan Gärs och
Albo härader, mellan nord-Färs och mellan-Färs, vidare
västerut ungefär öfver Ringsjön; i Luggude härad är diftongen
(ai) stadd i utdöende, men användes dock af äldre personer,
särskildt i norra delen af häradet.
Emellertid motsvaras, såsom nämndt, e-ljudet i se, sten
etc. i skilda trakter af olika diftonger. Så uttalas i stora
trakter af diftong-området stain etc. [1]. I norra Gärs,
Vil-lands och Östra Göinge äfvensom i vissa i öster belägna
socknar [2] af Västra Göinge härad har man stoin etc. I
sydvästra delen af Västra Göinge [3] däremot stäin etc., under det
att eu-diftongen (steun etc.) råder i norra delen [4] af samma
härad.
Då diftong (ai, i vissa bygder äi, oi) i dylika ord
användes äfven i betydliga delar af Småland, Halland och
Västergötland, och då flertalet hithörande ord hade diftong
äfven i fornspråket (jmf. isländska steinn, bein etc.), så skulle
man kunna misstänka, att de moderna målen här bevarat
ett gammalt drag, som gått förloradt i litteraturspråket. Att
detta dock ej är fallet, lära oss sådana ord som t. ex. sai,
’se’ trai ’tre’ Dessa hade i fornspråket icke diftong, utan
hette sē (sēa), thré (thrir). De visa således, att först steinn
och öfriga ord med den gamla diftongen ei blifvit till stēn
etc., och att senare é såväl i stēn som i sē, trē utvecklats till
ai (stain, sai, trai). Att emellertid diftongerna i stain, stoin
etc. liksom i gau ’gå’ stau ’stå’ redan användts af åtskilliga
generationer, inser man t. ex. af en i Sven Brings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
