- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
28

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Naturvetenskapen - Darwinismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Berzelius bortgång sedermera på 1850-talet återupptogs, hade
den i själva verket fått en annan innebörd. Berzelius’
empiriska betraktelsesätt hade då faktiskt segrat. Såsom
målsmän för Uppsala-intressena stodo då de båda skickliga
läkarna Mesterton och Glas, genom vilkas energi man även
i Uppsala fick en modern klinisk undervisning, och
uppgiften för universitetet blev nu att med statens hjälp söka
lägga om den medicinska undervisningen efter samma
metoder som i Stockholm. Men detta var ingalunda lätt,
och Stockholm hade nu ett avgjort övertag i den stab av
utmärkta vetenskapsmän, som det Karolinska institutet
fått, tack vare den “rutin“, för vilken Berzelius kämpat.
Men Uppsala-fakulteten blev dock genom Mestertons och
Glas’ ingripande räddad, och kampen mellan de båda
institutionerna, som nu stodo på samma vetenskapliga
ståndpunkt, blev därför en vetenskaplig tävlan, som länt
båda till gagn.

Samtidigt började ock filosofiens makt i Uppsala att
brytas, och då Ribbing slutligen 1885 tog avsked från sin
professur, bortgick med honom den siste representanten
för det filosofiska århundradet.

Darwinismen.



Redan förut hade den allmänna meningen inom landet
gjort upp sitt bokslut med både hegelianism och
boströmianism. De liberala tidningarnas gyckel med det filosofiska
djupsinnet hade hos den stora allmänheten redan bragt
detta i misskredit, och så utkom 1859 Darwins bekanta
arbete om arternas ursprung, som för 1800-talet nästan
kan sägas hava haft samma betydelse som Newtons
upptäckter för det föregående seklet. Redan 1864 stod i
den ytterst vakna, av Carl Simon Warburg utgivna Svensk
Månadsskrift en redogörelse för teoriens grundtankar; sedan
följde andra framställningar, och kort därefter (1871)
översattes arbetet på svenska.

Det för den allmänna kulturen betydelsefulla i detta
ligger icke i den form — den s. k. selektionsteorien —
som Darwin gav sin hypotes, utan i den descendenslära,
för vilken selektionsteorien blott var en förklaring. Denna
descendenslära hade visserligen redan före Darwin
utvecklats av andra såsom Lamarck och Geoffroy S:t Hilaire,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free